Arne Einarsson är medlem i kören Visionärerna som består av män och kvinnor som är mellan 70 och 90 år.
Gänget som allt som oftast besöker äldreboenden och servicehem leds av Birgitta Andersson sedan fem år.
– Men kören är äldre än så. Den har funnits i trettio år, säger Andersson som har att hantera lika många män som kvinnor, femton av varje.
– Dynamiken är bra. Det är härliga människor att jobba med. Alla älskar verkligen det här. Och vi känner att vi sprider glädje och värme dit vi kommer.
Arne Einarsson är äldst. Han fyllde 90 den 19 april.
Sången och kören betyder nästan allt för honom.
– Jag har alltid tyckt om att sjunga, säger han och berättar att intresset tog fart redan när han var liten grabb.
– Det började när jag gick i söndagsskolan, när jag var fem, sex år. Det var vanligt att vi som träffades där sjöng tillsammans.
Andra stora intressen som fångat Arne genom åren är skidåkning på längden, segelflygning och dans.
– Jag var ungdomsledare i Sya skidklubb under flera år och flygningen gillade jag mycket. Det var en härlig känsla när jag där uppe luften och bara gled fram.
Det var genom dansen som Arne träffade sin hustru, Solbritt.
– Jag var 50 år då. Vi var med i Folkungagillet och reste runt och hade uppvisningar. Det blev en hel del resor utomlands, bland annat till Ungern, Tyskland, Danmark och Norge.
Dansen och skidåkningen engagerade Arne ända fram till 2016 då han tvingades amputera höger ben.
– Det var på grund av dålig blodcirkulation som läkarna bestämde sig för att göra det ingreppet. De tog av benet från knät, säger Arne som i februari i år dessutom besökte sjukhuset för att ta bort samtliga tår på vänster fot.
– Det var några sår som inte ville läka. Men jag klagar inte. Jag har levt ett rikt liv med en underbar familj. Barn, barnbarn och barnbarnsbarn har gjort mig lycklig.
– Och såklart min underbara Solbritt. Hon betyder allt för mig.
Att hustrun är 17 år yngre har gjort att Arne tvingats hålla sig i god form.
Det hävdar han själv i alla fall.
– Hon ser till att jag inte fuskar med konditionen, säger han och skrattar.
Ett andetag senare lägger han till:
– När vi sågs första gången tog det eld nästan direkt. Jag skulle ha svårt att klara mig utan henne. Nu hoppas jag att vi får några fler år tillsammans. Det är det jag lever för.