Idén kommer ursprungligen från en motion från Nils Hillerbrand och MP, förra våren. Men profilboenden är ingalunda något nytt. Det finns på flera håll i landet. Solna är ett sådant exempel. Omsorgskontoret har gjort en första utredning där man tittat på erfarenheter därifrån.
– Det här är något vi tror är bra både för dem som bor på, och de som jobbar på ett boende, säger Eva Lindh (S), äldrenämndens ordförande.
Hon ser det också som en möjlighet som ger fördelar när man rekryterar personal.
Profilboenden ska kunna erbjudas utifrån tre olika kriterier, enligt Lindh.
Intressen, som musik, konst eller liknande, utifrån speciella diagnoser eller utifrån målgrupper med olika språk och kultur.
– Vi har många invandrare och vet att många tappar svenskan när de blir äldre och därför är det viktigt att kunna erbjuda andra språk än svenska, säger hon.
Tanken i motionen var att profilboende skulle inrättas i kommunal regi. Men omsorgskontoret skriver i underlaget att ska man följa äldrenämndens konkurrensutsättningsplan finns det ingen anledning att begränsa profilboende till kommunalt drivna boende. Önskemål om detta bör med andra finnas med i samtliga upphandlingar.
Som det ser ut i dag vet man genom undersökningar att äldres upplevda trygghet i boendet mera handlar om att de bor där vill bo än att boendet har en särskild profil. Men sådana förutsättningar kan ändras i takt med att nya generationer tar plats på äldreboenden.
Det blir kommunfullmäktige som tar definitivt beslut i frågan om profilboende.
I takt med att äldres hälsa förbättras ökar också andelen äldre. Prognoser visar att nästan åtta procent av befolkningen kommer att vara 80 år eller äldre 2030. I Linköping är i dag drygt 6 000 personer mellan 80 och 89 år.