Äldreomsorgens organisation kan ha påverkat smittan

Med tanke på att coronaviruset har spridits bland äldre kommer frågan om hur vi organiserar vår äldreomsorg med stor sannolikt att diskuteras när pandemin är över. Det tror smittskyddsläkare Britt Åkerlind vid Region Östergötland.

Antalet smittade har  stadigt sjunkit och i dag provtar man och smittspårar alla brukare inom vård- och omsorg, som har misstänkt smitta, enligt smittskyddsläkare Britt Åkerlind.

Antalet smittade har stadigt sjunkit och i dag provtar man och smittspårar alla brukare inom vård- och omsorg, som har misstänkt smitta, enligt smittskyddsläkare Britt Åkerlind.

Foto: TT/Stefan Hörberg/Victor Bomgren/TT

Linköping2020-07-13 06:00

Inom vården och omsorgen i Linköping går coronasmittan stadigt neråt. På lite drygt en månad har antalet bekräftat smittade sjunkit från 8 till 3. Av dessa fanns på fredagen vecka 28, ingen smittad inom äldreomsorgen. De fall som finns återfinns inom hemtjänst, LSS och personlig assistans. 

För en månad sedan fanns smittan på tre av 57 boenden. Att jämföras med när det var som värst och de konstaterade fallen av covid fanns på 15 av 56 äldreboenden. Sedan dess har ytterligare ett boende tillkommit och i dag finns alltså 57. 

Totalt är antalet döda inom hela omsorgsområdet 28 personer. Av dessa har 25 bott på äldreboende. Samtidigt kan man konstatera att totalt 78 personer som varit sjuka i covid-19 faktiskt har blivit friska, 53 av dem lever på ett äldreboende och de andra 25 återfinns inom hemtjänsten, LSS eller personlig assistans.

Smittskyddsläkare Britt Åkerlind är glad över utvecklingen.

– Vi ser en sakta kontinuerlig nedgång och sedan i maj, när vi lättare kunde testa, så har vi haft en genomtänkt testningsstrategi, tycker jag.

Regionen har fått kritik, för att testningen gått sakta, från äldrenämndens ledande politiker, ordförande LiseLotte Fager (KD) och vice ordförande Mikael Sanfridson (S).

Skälet till att man från regionens sida inte kom i gång i större skala förrän i maj beror, enligt Britt Åkerlind, på att regionen inte fick den reagens som behövdes för att genomföra testerna.

– Men nu testar vi alla med minsta symtom, inom omsorgerna i hela länet, säger hon.

Proverna tas av utbildad kommunal personal, i samarbete med de läkare inom primärvården som har ansvar för äldreboenden. Är ett test positivt börjar man smittspåra genom att titta på vem personen har träffat, om det finns andra med symptom på samma ställe, om skyddsutrustningen används rätt och vilka rutiner som finns. Enligt Britt Åkerlind har detta skett kontinuerligt.

– Jag tror att det är en viktig faktor för att det nu börjar se bra ut i Östergötlands kommuner, säger hon.

När det gäller personalen finns det sedan några veckor möjlighet för alla östgötar med symptom att beställa ett test för att se om man har covid-19. Men att börja testa nu friska personer, som varit, eller misstänker att de varit sjuka, för att kolla förekomsten av antikroppar är inget hon förordar.

– När det gäller antikroppar är alla människor olika. Stora grupper har svårt att bilda antikroppar. Äldre hör generellt till den gruppen. Därför blir det knepigt med tolkningen av sådana tester, säger hon.

Inte heller vet man med säkerhet hur man ska tolka förekomsten av antikroppar. Är man immun eller inte? Än så länge är detta ett nytt virus och erfarenhet saknas. 

Enligt Britt Åkerlind inväntar sjukvården Folkhälsomyndighetens tolkningar och anvisningar gällande immunitet och covid-19.

– Vi kan inte riktigt säga att man är skyddad trots antikroppar. Vi har ingen erfarenhet. Men om något år eller två, då kommer vi att kunna det här mycket bättre.

Att äldreboenden har drabbats så olika – några har haft stor smittspridning och många döda, andra har klarat sig helt undan – kan bero på flera omständigheter, tror hon.

– Man har skött det bra, men det kan också bero på tur.

Hon är ingen vän av att jämföra utfallet i smittade och döda i Sverige med andra länder, men när det kommer till äldreomsorgen tror hon att ett skäl att särskilda boenden för äldre drabbats så svårt i Sverige är hur vi organiserar den delen av omsorgen.

Här tar hon Norge som exempel och pekar på att man där bedriver äldreomsorg under mera vårdliknande förhållanden, medan vi här i Sverige har valt en mera hemmaliknade miljö. Vi har också delat upp sjukvården i kommun och region, påpekar hon. 

Före hemsjukvårdsreformen var det distriktssköterskorna som stod för hembesök. De hade tillgång till läkare på ett annat sätt än de kommunalt anställda sjuksköterskorna inom hemsjukvården har i dag eftersom kommun och region är två separata parter.

– I Norge har man också mer grundutbildad personal i sitt vårdsystem, så det blir mera sjukhuslikt. Vi har valt en annan väg. Men vad är bäst? Utifrån den erfarenhet vi har samlat på oss nu tror jag att det kommer att bli en diskussion om hur vi ska ha våra äldreboende i framtiden. Man kan alltid titta på vad vi kan göra bättre.

Corona i äldreomsorgen

27 april var antalet smittade som högst inom all vård och omsorgsverksamhet i Linköping. 

Inom äldreomsorgen fanns smittan på 15 av 56 boenden, 35 personer hade bekräftad covid-19. Inom hela omsorgsområdet var antalet smittade 51.

Totalt i vård- och omsorg har 28 personer dött.

Äldreomsorgen finns inom både offentlig och privat regi. Kommunens bolag, Leanlink driver 42 procent av alla vårdboende, Attendo 29 %, Vardaga 18%, Norlandia 6%, Berzelii vård- och omsorg 3%, Bräcke diakoni 3%.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!