Att ha matlåda med till jobbet är en självklarhet för många. Vi besökte två arbetsplatser där en majoritet tycker det är självklart att ha med sig lunchpyts. Argumenten är att man inte vill kasta rester, att det blir sundare och bättre mat och att det gör gott för ekonomin.
– I stället för att betala 100 kronor för en restauranglunch gör jag egen som kostar runt 15 kronor, säger Anna Malmborg, kommunikatör på Universitetets marknadsenhet.
Kommunikatörerna, liksom de byggare vi träffar i Ullstämma, bekräftar att pytsinnehållen ofta är roligare på måndagar än fredagar och att rätterna är mindre avancerade strax före lön. Vi snackar söndagsstek kontra akutkokt pasta.
Såsiga pastarätter verkar annars vara det vanligaste pytsinnehållet, eftersom det är "både billigt, gott och funkar bra att frysa".
Vi hittade bara en lunchgäst, på universitetet, som vägrar låta sig avfotograferas med sitt pytsinnehåll (se bild ovan).
– Det är bedrövligt i dag, men brukar vara bättre. Jag är klart missnöjd med detta, sa anrättningens ägare med avmätt min.
Hennes låda innehöll prinskorvar från i julas och en hög torr och klistrig penne.
I Sverige slängs 1,3 miljoner ton mat om året. Mat som är tjänlig, trots att datumet kanske har passerats. Det svenska matsvinnet är enormt och hushållen står för 70 procent av det slängda. Enligt Naturvårdsverket handlar det om 717 000 ton, eller 74 kilo per person och år.
Det är Ica som utnämnt 23 mars till Matlådans dag. I samband med det har man låtit göra en Sifoundersökning där 1 220 svenskar tillfrågats om sina lunchvanor.
Den visar att 36 procent av befolkningen tar med sig matlåda till jobbet varje dag. 17 procent gör det tre–fyra dagar varje vecka och 23 procent gör det aldrig.
I Stockholm är den siffran 31 procent.
Populära lådrätter enligt Sifoundersökningen är lasagne, köttfärssås, andra pastarätter, kyckling, sallad och köttbullar.
En fjärdedel av de tillfrågade skulle vilja ha med sig matlåda till jobbet oftare, men nämner dålig planering som det främsta skälet till att det inte blir så.