Drygt tre månader efter att hemsjukvårdsreformen genomfördes konstateras att bristen på sjuksköterskor hos den kommunala utföraren Leanlink är allvarlig.
Totalt gick sextionio personer – varav 34 sjuksköterskor – över från landstinget till kommunen i samband med omorganisationen. Trots detta räcker inte antalet sjuksköterskor. Däremot är antalet sjukgymnaster och arbetsterapeuter tillräckligt.
Den största orsaken är att antalet hemsjukvårdspatienter var fler än beräknat.
– Ja, vi har sett att vårt uppdrag inom hemsjukvården blev större än vi räknat med, säger Anitha Göth, medicinsk ansvarig sjuksköterska i kommunen (MAS) som svarar istället för verksamhetens ordinarie chef som har semester.
Samma i fler kommuner
Varför patienterna är fler än man trott vet man ännu inte, enligt Anitha Göth. Men situationen är densamma i många kommuner. I Norrköping är situationen mycket värre än i Linköping, för att ta ett exempel.
– Vi kan egentligen inte dra några slutsatser av det här, det är för tidigt. Reformen har bara varit igång i tre månader. Det kan vara tillfälligheter som gör att patienterna har blivit fler.
Vinter och tidig vår är ju en tid när många blir sjuka i förkylningar och influensa, det kan vara en orsak, enligt Anitha Göth.
Att patienterna är fler – än så länge – än vad kommunen fått ersättning för skulle kunna betyda att landstinget kan komma att krävas på mer pengar. Men det är inget som Linköping överväger för tillfället.
– I Linköping tänker vi att det har gått för kort tid för att vi säkert ska veta, vi får se hur det utvecklar sig.
Brist i hela landet
Den akuta bristen på sjuksköterskor – därtill med sommar och semestrar på gång – gör att Leanlink bestämt att låta fyra av sina undersköterskor, på delegation, utföra uppgifter som normalt utförs av sjuksköterskor.
Enligt Anitha Göth är det vanligt exempelvis inom primärvården att man tillfälligt löser akuta personalproblem på det sättet.
Men, säger hon, det handlar bara om arbetsuppgifter som inte kräver en insats av en legitimerad sjuksköterska. Det kan handla om blodtrycksmätning, ge viss sorts sprutor som insulin, ta blodprov och liknande.
– En undersköterska får däremot aldrig göra bedömningar, säger Anitha Göth.
Bristen på sjukvårdpersonal är stor i hela landet. SKL kom för några veckor sedan med en rapport som visade att sjukvården behöver 225 000 nya medarbetare fram till 2023. I samma rapport konstaterades att det framförallt är undersköterskor inom äldreomsorgen som det nu, och framöver, kommer att råda brist på.
Men inom Leanlink är det bristen på sjuksköterskor som är mera akut än brist på undersköterskor.
Vill attrahera män
Totalt följde 69 sjuksköterskor med från landstinget till kommunen. Flera följde med från LAH – lasarettsansluten hemsjukvård – vilket naturligtvis får följder för den verksamheten eftersom bristen på sköterskor är stor i hela landet.
Anitha Göth tror att kommunen är intressant som arbetsgivare för många sjuksköterskor eftersom både lön och scheman är bättre. Hon pekar på att arbetet inom hemsjukvården är fritt och att kommunen är en mindre organisation än landstinget. På så vis blir det lättare att påverka eftersom beslutsvägarna är närmare, tycker hon.
I SKL:s rapport konstateras att kommuner och landsting måste bli mera aktiva i försöken att hitta nya grupper att intressera för jobb inom vård omsorg
En viktig strategi, anser SKL, är att marknadsföra jobben för unga och försöka attrahera nya grupper. Män är en sådan grupp. Enligt rapporten är färre än tio procent av de som arbetar inom vården och omsorgen män.
Men intresse finns. Enligt ungdomsundersökningar – som rapporten refererar till – kan tio procent av de unga männen mycket väl tänka sig ett arbete inom vård och omsorg.