Utmärkta pedagoger kan göra underverk. De kan åtminstone få oss att se och förstå. Som nu senast när Ronny Mårtensson, vd Åtvidabergs Sparbank, framträdde vid Mjölkens dag i riksdagen. Mårtensson konstaterade det självklara: Hur många fattar innebörden av budskapet att mjölkpriset fallit med en krona? Inte så där överdrivet många. Mårtensson, pedagogen som känner många mjölkbönders vardag och verklighet, sa att vi måste kvantifiera på ett annat sätt och fortsatte ungefär så här (enligt referat): En ko mjölkar i genomsnitt 10 000 kg per år. Inkomsten per år minskar med 10 000 kronor per ko och år. Den farmare som håller sig med 80 kor har att hantera en minskad ersättning med motsvarande 800 000 kronor.
– Jag vet inget företag som skulle klara en ersättningsmisnkning på mellan 25 och 50 procent, sa Ronny Mårtensson.
Världsmarknadspriset styr. Just nu råder överskott vad beträffar mjölkproduktion. Multinationella jätten Arla tar inga nationella hänsyn. Att Ryssland beslutat om importstopp av mejeriprodukter efter EUs sanktioner på grund av Putins annektering av Krim, och att Kina drar i importbromsen, slår direkt mot kvarvarande mjölkbönder i Sverige. De var 7 174 år 2007. Fyra år senare var de 5 341. 2014 hade antalet krympt till 4 394. Vill vi verkligen ha det så? Ett landskap där gårdarna ligger öde och där beteshagarna växer igen.
Riksdag och regering kan göra en del. Måste den svenska beteslagen avvika så markant från den som gäller i övriga EU? Om svaret är ja hamnar bollen i knäet hos oss konsumenter. Vi måste slå vakt om svenskproducerade produkter, i stället för att fortsätta stimulera den allt billigare importen. Märk svenska produkter med den blågula flaggan och betydligt fler tar för sig, även om priset är högre.
Arla sänkte mjölkpriset med 19,5 öre per kilo från och med årsskiftet 2014/2015. Arla flaggar för ytterligare prissänkning(ar) under 2015. Det enda vi med säkerhet vet är att ännu fler mjölkbönder tvingas klappa igen. Marken skälver under stövlarna på de kvarvarande mjölkbönderna. I går ägnade sig Sveriges riksdag åt pseudopolitik sedan Sverigedemokraterna begärt misstroendeförklaring mot statsminister Stefan Löfven. Där försvann många viktiga arbetstimmar – som i stället borde ha ägnats åt villkoren och framtiden för Sveriges mjölkproducenter.