- Vi hade färre tjänster som tillsattes än vi räknat med, då blir det svårt att dra några långtgående slutsatser, säger Veronica Brodén, koordinator för Lika villkor på LIU.
Sju svenska myndigheter ingick under förra året i ett försök med avidentifierade ansökningshandlingar. Syftet var att motverka kulturell och etnisk diskriminering samt öka mångfalden i personalgrupperna.
Statskontoret, som utvärderat testet, anser att det inte går att dra några entydiga slutsatser. Metoden behöver utvecklas.
Men den anonyma informationen var tillräcklig för att göra ett urval bland de sökande och rekryteringsarbetet har blivit mer sakligt, eftersom ett standardiserat ansökningsformulär använts.
Men arbetet har tagit tid och i slutändan har det inte noterats någon skillnad i urvalet till intervjuer, konstaterar Statskontoret.
Veronica Brodén säger att förvaltningen samt några institutioner på universitetet fortsätter med de standardiserade ansökningsformulären vid rekrytering av teknisk och administrativ personal.
- Metoden ökar jämförbarheten och det blir tydligare för de sökande vad som är relevant eftersom alla får chans att svara på samma frågor, säger hon.
En annan erfarenhet från försöken är att platsannonsernas utformning är viktig.
- Annonserna var hyfsat bra tidigare, men vi försöker nu vara så tydliga som möjligt och tänker mer på hur annonser läses och tas emot. De blir förhoppningsvis ännu bättre nu, säger Veronica Brodén.