Kommunstyrelsens ordförande Kristina Edlund inviger klockan 12. På plats för att berätta om torget förr och nu är också stadsantikvarien, arkeologerna och konstnären som skapat torgets nya fasta bronsinvånare.
Kaffe och pristävlingar utlovas.
Egentligen skulle hela ombyggnaden med nya ytskikt, planteringar och konst, varit färdig sommaren 2016, men hösten innan gjorde arkeologerna sensationella fynd som kullkastade planerna. En viktig del av Linköpings historia grävdes fram.
Före 1287 var Linköping i princip ingenting: en vägkorsning, en marknadsplats och ett par kyrkor var allt – när Magnus Ladulås bestämde att "här ska vi ha en stad. Sätt igång och bygg ett kloster". Det var startskottet för medeltidsstaden.
Men nya tider väntade. På 1500-talet genomdrev Gustav Vasa reformationen och alla katolska kloster stängdes. I Linköping byggdes ett hospital där franciskanernas konvent hade legat, och snart glömdes klosterplatsen bort. I 250 år trodde man att det låg vid biskopsgården norr om domkyrkan.
I slutet av 1990-talet lanserades teorin att klostret hade legat vid Hospitalstorget. I november 2015 återfanns murarna från klosterkyrkan, och invigningen av det nya torget fick skjutas upp.
Nu är det dags. Hospitalstorget får nytt liv som en attraktiv mötesplats, ett stillsammare alternativ till Stora torget i närheten. Nygatan har blivit gågata och både torget och gatorna intill har fått värmeslingor så att de ska hållas snö- och isfria.