Utstakandet och inköpet av 24 tunnland mark på Råberga Gård blev anledningen till att bröderna Carl Johan och Erland Uggla lämnade sina arbeten som konstruktörer och chefer på Södertälje Verkstäder där det tillverkades bland annat järnvägsvagnar.
I juni 1907 gick flyttlasset till Linköping och 1 augusti samma år tas första spadtaget på det som ska bli ASJ:s kontor och verkstäder i stadsdelen Tannefors. Vid denna tid kan Tannefors beskrivas som en lantlig avkrok även om det sedan lång tid tillbaka bedrivits verksamheter i anslutning till Stångån som hade kraftigt fall och flöde här innan sluss och kraftverk byggdes.
Det är Saabingenjören Bengt-Åke Rudström som redovisar sina iakttagelser efter tio års forskande om ASJ eller Aktiebolaget Svenska Järnvägsverkstäder som han gärna omtalar företaget.
Påpassligt till 100-årsjubileet har han sammanställt ett praktverk med 248 sidor text och ett lyxigt stort antal foton om företaget som under stor del av sin existens var stadens ledande företag.
ASJ:s arkiv förvaras i Östergötlands järnvägsmuseum på Vallas friluftsområde.
- För tio år sedan började jag som medlem i Järnvägarnas museiförening i Linköping att katalogisera arkivet och föra över det på data. Under arbetets gång fångades jag av människorna som varit verksamma i företaget och började leta efter dem i det omfångsrika bildmaterialet och sedan ville jag hela tiden bara veta mer om ASJ, säger Bengt-Åke Rudström som till vardags arbetar på Saab som simulatoringenjör kopplad till Gripenprojektet. Hans tekniska kunnande ligger långt från järnvägar men tåg är något som fascinerat honom sedan barnben. Kanske en förklaring till det tidiga intresset är att äldre släktingar arbetade inom SJ.
Det var konstruktion och tillverkning av järnvägsfordon som var kärnan i ASJ verksamhet från början till slut. Redan efter några år efter grundandet visade det sig att det blev häftiga svängningar i tillverkningen då beställningarna kom in ojämnt.
- Det är nu ASJ börjar ta in legojobb och börjar utveckla andra verksamheter så att det hela tiden finns sysselsättning åt de cirka 200 anställda i Tannefors, säger Bengt-Åke.
Under 1910-talet köps ett patent på värmeprodukter som utvecklas och leder till tillverkning av värmeväxlar och värmepannor. 1917 köptes en vagnfabrik i Arlöv och en konkurrent i Falun. ASJ blir därmed en företagskoncern som under resten av sin existens fram till 1972. Vid den här tiden börjar det också byggas busskarosser i Linköping.
Något som får stor betydelse är det i början av 1930-talet bildas en flygavdelning i Linköping inom ASJ som under sina år licenstillverkar ett tiotal olika flygplansmodeller I ASJ:s namn. Två egna plan utvecklas under namnet Viking 1 och Viking 2 men dessa blir inga framgångar:
- Det är intressant att se att ASJ är skickliga på att knyta sin verksamhet till andra delar av samhället och de är tidigt ute med att leverera transportkärror till flygverksamheten i Malmen. När de sedan rekryterar personal till sin flygavdelning drog de till sig folk från Malmen och tog hit amerikanska specialister så man kunde bygga modernt, säger Bengt-Åke.
Krügerkraschen 1931 får återverkningar på ASJ då brodern till Ivar Krüger, Torsten Krüger, har ägarintressen i ASJ och sitter i styrelsen. Året efter Krügerkraschen avlider dessutom en av grundarna, Erland Uggla, som varit vd för ASJ.
Det blir något av en maktstrid i företaget som leder till att Wallenbergarna kommer in och tar över och tillsätter sitt folk i styrelse och ledning. Facits blivande legendariske vd Elof Ericsson blir interims-VD med uppgift att omstrukturera ASJ:
- Elof Ericsson möblerar om företaget och föreslår bland annat fortsatt satsning på flyget vilket inte var helt givet då det fanns styrelseledamöter som ville upphöra med ASJ:s flygsatsning, säger Bengt-Åke.
I slutet av 1930-talet drar det ihop sig till en intressekamp mellan olika industrigrupper om vem som ska få uppdraget att utveckla och tillverka det första svenska stridsflygplanet. Ska uppdraget att bygga plan hamna hos Bofors i Trollhättan eller ASJ:s dotterbolag ASJA i Linköping. Marcus Wallenberg agerar intensivt för Linköping?
- Staten uppmanar 1937 de olika flygföretagen att samarbeta och bilda ett gemensamt företag vilket sker och i detta sammanhang ser Saab dagens ljus. Samtidigt som staten beordrar samarbete satsar ASJ på sin egen flygavdelning i Linköping och bygger ut verkstäder och flygfältet. När frågan definitivt avgörs 1939 kan man säga att staten mer eller mindre tvingas att acceptera Linköping som staden där det svenska flyget ska utvecklas och tillverkas, säger Bengt-Åke som är fascinerad över alla små enskilda beslut som la grunden för de viktigaste förutsättningarna för dagens Linköping: Saab och universitetet.
För ASJ innebär satsningen på ett svenskt stridsflyg att flygavdelningen lyftes ut ur företaget och blev en del av det självständiga Saab.
ASJ i Linköping lever vidare fram till 1972 och har som flest anställda i mitten av 1950-talet och några år på 1960-talet som framgångsrik tillverkare av järnvägsfordon, värmepannor och busskarosser med som flest 1 100 anställda i Linköping.
- Saabs framväxt innebär på sikt dödsstöten för ASJ i Linköping. Huvudägarna har fokus på Saab och på sikt behöver Saab lokaler så att företaget försvinner från Linköping blir logiskt, säger Bengt-Åke som noggrant i boken utreder hur företagets verksamhetsgrenar flyttas och försvinner upp i andra företag.
Det sista som kommer att tillverkas i Linköping är tillverkning av lokaltåg till Stockholm men tillverkningen trappas ner och slutförs av Hägglunds så all tillverkning i Linköping upphör årsskiftet 1972-1973 och därmed är ASJ industrihistoria i Linköping.