Händelsen på Attendo inträffade 30 januari i år. Den anmäldes till Arbetsmiljöverket (AV) 26 augusti.
Arbetsmiljöverket har i sin tur tittat på ärendet och, utifrån beskrivning av vad som inträffat, gjort bedömningen att händelsen inte hade behövt anmälas.
– Vi kan inte utläsa att det var så allvarligt så att det behövde anmälas och ärendet har därför avslutats, säger Peter Carleborn på Arbetsmiljöverket.
I anmälan rubriceras det hela som ”Person föll” och det står att en medarbetare har fått en plötslig och oprovocerad knuff, fallit illa och skadat armen. Man skriver också att sjuksköterska, polis och ambulans kommit till platsen.
Arbetsmiljöverket får in mängder med anmälningar och är helt beroende av hur arbetsgivaren beskriver fallet. Enligt Peter Carleborn tittar man på händelsen och på historiken på arbetsplatsen. I bedömningen ligger också att det inte med förbud går att hindra att saker som den Irene råkade ut för händer, men att arbetsgivaren ska kunna visa att man har förberett för att det skulle kunna hända.
Peter Carleborn vill inte spekulera i om AV:s bedömning hade varit annorlunda om händelsen beskrivits annorlunda.
På Attendo säger man sig vara mycket ledsna över det som inträffat. Verksamhetschef Madeleine Szente säger att hon gjorde en anmälan samma dag det hände. Senare visade det sig att det var till Försäkringskassan anmälan hade gått. Något som inte är helt okänt för Arbetsmiljöverket, enligt Peter Carleborn.
I anmälan beskrivs händelsen på samma sätt 30 januari som 26 augusti. Trots att Attendo i augusti visste vilka skador Irene fått.
Tycker du att beskrivningen av händelsen är riktig?
– Jag har inte på något sätt försökt mörka och jag har anmält enligt den mall vi har, säger Madeleine Szente.
Enligt regionchef Per-Olof Eriksson är det viktigaste att göra en anmälan. Men det inte är arbetsgivarens sak att ställa diagnos eller bedöma skadebilden, påpekar han.
Båda cheferna medger att orsaken till olyckan var att rutiner inte hade följts, men orsaken till det att den boende lämnades ensam var inte brist på personal. Det hävdar de bestämt.
– Bemanningen har inte något med det här att göra och ingen är ledsnare än vi, säger Per-Olof Eriksson.
Han är medveten om att Irenes make vill ha ersättning för den tid som lagts ut för att reda ut varför det kunde hända och vilken typ av hjälp som Irene har rätt till.
– Det är möjligt att vi kunde varit tydligare när det gäller informationen om försäkringen i kollektivavtalet (AFA), säger Per-Erik Olofsson.
I övrigt har inte Attendo någon policy att betala ut någon annan ersättning.
– Vi betalade Irenes sönderklippta kläder och vi har också ersatt henne för vårdkostnaderna under tiden på sjukhuset, säger han.
annika.ekstedt@corren.se