Från början fick föraren göra det mesta själv för att bilen skulle rulla. Med tiden har det dykt upp automatlådor och farthållare som erbjuder avlastning. Nu är det allt vanligare med ACC (Adaptive cruise control). En slags utvecklad farthållare där föraren kan ställa in en säkerhetsmarginal till bilen framför. ACC:n sköter det mesta av gas och bromsning på egen hand.
– Men föraren upplever sig ännu inte ha lämnat kontrollen, konstaterar Jan Andersson, forskningschef på VTI.
Nästa stora steg blir att sluta styra själv.
– Att släppa ratten är ett psykologiskt gigantiskt språng.
VTI märker att bilindustrin är het på området.
– De är extremt intresserade. Tänk dig när konsumenterna kan köpa en egen taxi. Jag skulle betala en hel del extra för det.
Rent tekniskt skulle föraren kunna säga ”kör till jobbet” och bilen sköter resten.
– Jag tycker det är skittråkigt att köra bil. Jag sitter hellre och snackar eller planerar saker på väg till jobbet.
Jan Andersson ser också ett ökat intresse bland industriinriktade forskningsgrupper, statliga finansiärer och på EU-nivå. VTI får alltfler uppdrag där automatiserad körning vävs in. Just nu har de fyra forskningsansökningar ute som bara rör denna utveckling.
Hur långt fram ligger er forskning?
– Jag tror vi ligger långt fram. Samtidigt finns mycket företagshemligheter på området. Jag har ingen susning om hur långt BMW, Mercedes och andra biltillverkare har kommit.
Ur ett samhällsperspektiv tror många att automatiserad körning kan ge miljövinster. Med hjälp av snabba mobilnät kan bilarna bland annat kommunicera med varandra, läsa av trafikflödet och trafikljusens intervaller. På så sätt kan körningen anpassas så att accelerationer och inbromsningar minimeras. Ett jämnt flöde i trafiken minskar förbrukningen.
Tekniken skulle även öppna för så kallad platooning, där exempelvis lastbilar kör efter varandra i ett långt tåg. Som i ett cykellopp ligger de på rulle bakom ledaren och förbrukar mindre energi.
Jan Andersson tror att denna kommunikation kan börja bli möjlig när nästa generations mobilnät (5G) byggs ut på allvar.
Ur trafiksäkerhetssynpunkt skulle flera faror elimineras, till exempel risker kring rattonykterhet och trötta förare.
Kan en berusad person få ta bilen?
– Det är möjligt när man kan säga till bilen var den ska åka.
Om systemet krånglar och föraren måste ta över, kan bilen kräva ett alkotest för att rulla vidare, resonerar Jan Andersson.
– Men i slutändan är det en fråga som måste lösas juridiskt.
Det låter ändå riskfyllt att släppa ratten och bara förlita sig på tekniken?
– Absolut, systemet får inte fallera. Men jag är övertygad om att det går att skapa ett bra system. Så himla krångligt är det inte. För flera år sedan presenterades till exempel Googlebilen som var automatiserad.
Jan Andersson nämner även utvecklingen av alltifrån förarlösa flygplan till hushållsprodukter som robotgräsklippare.
Han poängterar samtidigt att vägen till målet är problematisk. Att skapa ett fungerande trafiksystem är omfattande. Innan hela vägnätet är anpassat till automatiserad körning kan föraren till exempel behöva ta över rattandet på vissa sträckor. Övergångarna riskerar att bli förbryllande.
– Tänk om du pratar i mobilen och på kort varsel måste styra själv. Var är du?
Den juridiska biten är en annan nöt att knäcka. Vem blir ansvarig vid en olycka?
– Är det du, Volvo som byggde bilen eller trafiksystemet?
Trots att det redan finns många tekniska lösningar, är det är det inte lätt att veta när automatiserad körning blir verklighet.
– Jättesvårt att säga, det känns både långt bort och nära. Men det är spännande att se vad som sker framöver. Det kommer att påverka din och min vardag. Det är inte svårt att vara entusiastisk.