Kjell Ekström och Kjell Wikander är två av eldsjälarna i Östernäs bryggförening.
Det är rejält långgrunt vid Östernäs badplats i norra Ekängen. Bryggan sträcker sig långt ut i Roxen.
– Den blir ännu längre när vi fått i alla sektioner, över 40 meter. Det var så kallt när vi lade i den och vi hade ingen med våtdräkt i år, så vi väntar lite med de sista sektionerna, berättar Kjell Ekström, ordförande i Östernäs Bryggförening.
Vår och höst samlas ett 20-tal medlemmar i föreningen för att lägga i och ta upp bryggan.
– Medelåldern i brygglagen är rätt hög, en bit över 60. Det är som i de flesta ideella föreningar, det är svårare att engagera de yngre generationerna, konstaterar Kjell.
Just åldern låg föreningen i fatet när kultur- och fritidsnämnden såg över sitt bidragssystem. Nu krävs det dokumenterad barn- och ungdomsverksamhet. Att det är många barn som badar i Östernäs räcker inte för att vara bidragsberättigad.
Utöver medlemsavgiften på 300 kronor från varje medlemsfamilj har föreningen i många år fått 10 000 kronor från kommunen. Den summan räcker inte längre, och inför 2025 ansökte föreningen om att få 17 000. I stället blev det noll. Bidraget från kultur- och fritidsförvaltningen drogs in.
– Vi har årliga utgifter. Bara olycksfallsförsäkringen och sophämtningen kostar över 7 000 kronor. Dessutom bygger vi nya bryggsektioner när de gamla är uttjänta, vi klipper gräset och vi köper in sittmöbler. Vi har en del sparade medel och klarar oss väl några år. Men sedan riskerar badplatsen att gå i graven, säger Kjell.
Bryggställningen är specialtillverkad av en Saabingenjör för att klara Roxens stundtals ganska tuffa vågor.
Föreningens hopp står nu till en annan av kommunens avdelningar, nämligen miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Det är den som numera ansvarar för de kommunala badplatserna. Dennis Höijer är gruppchef där och han berättar att de just nu håller på att se över badplatserna.
– Vi har ett 20-tal kommunala badplatser. I dag sköts en del av kommunen och andra av föreningar, med bidrag från oss. Men sedan finns det också en hel del badplatser som vi i dagsläget inte räknar som kommunala, och vi håller på att utreda hur vi ska hantera dem. Östernäs är en sådan, förklarar Dennis.
Det låter billigt med 10 000 – eller 17 000 – om året för att sköta en badplats. Det skulle väl kosta betydligt mer om kommunen gör det?
– Ja. Skulle vi landa i att Östernäs blir ett av våra kommunala sjöbad ser vi det som en jättebra möjlighet att fortsätta med det samarbetet. Vi har en dialog med föreningen och hoppas att kunna ge besked snart. Men vi behöver först skaffa oss en helhetsbild över badplatserna, säger Dennis Höijer.
Östernäs villaägarförening grundades 1942. Så småningom delades föreningen upp i två, varav bryggföreningen är en.
En av de saker som utreds är vilka krav som ska ställas på ett kommunalt bad. Det handlar bland annat om parkeringsmöjligheter. Vid Östernäs badplats finns det ingen parkering – men bryggföreningen tycker sig ha hittat en bra lösning.
– Vi har satt upp en skylt som hänvisar badgäster till förskolan som inte längre används. Där finns det gott om plats och det är inte långt att gå, säger Kjell Ekström.
Hur är det med Östernäs badplats – många kanske upplever den som privat och bara till för Ekängsborna?
– Så kan det ha varit förr. 2002 skrev Corren om att det fanns en "Privat"-skylt vid badet, men den tog vi bort. Numera är det många Linköpingsbor och andra som hittar hit, särskilt sedan det började gå stadsbussar. En varm sommardag kan det vara ett par hundra badgäster här, minst.
Kjell Ekström hoppas på stöd från kommunen så att föreningen kan fortsätta att hålla Östernäs badplats i gott skick.
Vilket vore bäst, att kommunen tar över skötseln eller att ni får bidrag för att fortsätta sköta den?
– Det vore vansinnigt av kommunen att lägga sig i det som har skötts klanderfritt av oss i så många år. Ska de köra ut en gräsklippare och klippa de här 150 kvadratmeterna och sedan åka in till stan igen? Och en gubbe som kör upp soptunnan till vägen när det är sophämtning?
Kjell Ekström betonar hur viktigt det ideella engagemanget är för att badplatsen ska vara välskött.
– Vi är på plats och håller koll på att alla beter sig bra mot varandra. Är det till exempel någon som knuffar i någon från bryggan så säger vi till. Och vi går dagligen runt och plockar skräp, för det är inte alla som hittar till soptunnan.
Om ni inte får ett kommunalt bidrag, vad gör ni då?
– Vi diskuterar att höja medlemsavgiften, men då är det risk att vi tappar medlemmar. Och vi funderar på sponsring, med företagsnamn på bryggan. Men det är risk att badplatsen går i graven och det vore synd, för det är en fantastisk plats.