Det var när han installerat uppvärmning med pellets i sin villa som idén föddes. Han insåg det knasiga i att han betalade både för pellets, gjort av kutterspån, och kutterspån till alla hästar i stallet. Kutterspånet i hästboxarna hamnade på gödselstacken. Där var det till ingen nytta utan bara dyrt att bli av med.
– Jag fick betala för att bli av med det. Borde man inte kunna återanvända hästarnas bäddmaterial, funderade han.
Leif-Erik Törnblom har alltid sysslat med hästar, han säger att han tänker fortsätta rida tills han dör. Då för sex år sedan, när han fick sin snilleblixt, drev han gården Jakobslund i Ljungsbro med inriktning på utbildning och försäljning av hästar. I stallet stod många hästar och ströet till boxarna var en stor kostnad.
Leif-Erik vill tillsammans med sonen Johan Törnblom, som är civilingenjör, förvandla bönders och hästföretagares problem med gödslet till en inkomstbringande del av verksamheten. En dammsugning av marknaden gav en del av lösningen. De hittade FAN-separator, ett tyskt företag numera ägt av den österrikiska Bauer-gruppen. Företaget lanserade redan för nio år sedan en separator som skiljer fibrer från vätska ur flytgödsel. Det fiffiga är att de torra fibrerna kan användas som strö till djuren och vätskan till gödsling.
På Marås herrgård i Västerlösa utanför Linköping driver Jacob Olai en stor mjölkgård. Han har 700 mjölkkor och dessutom ungdjur. För två år sedan var han den förste i Sverige som vågade investera i en sådan anläggning som Leif-Eriks företag ReTreck är återförsäljare av. Det var för två år sedan. I våras investerade han i en till i samband med att ytterligare en lösdrift byggts på gården.
Vi åker till gården för att se hur det fungerar. Där möter vi Magnus Johansson som bland annat ansvarar för gödselhanteringen på Marås. Vi går genom den stora lösdriften där korna själva väljer om de vill ligga och idissla, ta en promenad i gången eller äta av fodret de har fri tillgång till. Bajs och kiss hamnar i gången som med jämna mellanrum automatiskt skrapas ren.
– Korna är vana och kliver över skrapan när den kommer, berättar Magnus.
Blandningen av urin och avföring pumpas ut i en stor gödselbrunn utanför. Förut användes denna tjockflytande massa till gödsel på åkrarna. Numera sugs den upp till separatorn, en stor skruv som pressar ut vätskan ur massan. Vätskan pumpas ut till en andra brunn. De torra fibrerna trillar ned på en cementplatta mellan brunnarna och bildar en stor hög. Det luktar nästan ingenting och känns rätt behagligt och mjukt.
När vi som bäst står där och luktar på bäddmaterialet kommer Jacob Olai. Han berättar att han sparar närmare en miljon kronor per år på att inte behöva köpa kutterspån längre.
– Det är den största vinsten med anläggningen, säger han.
– Och vi behöver inte snåla med strömaterial eftersom det är gratis, fyller Magnus Johansson i.
Den lättflytande vätskan är ett mer lätthanterligt gödsel anser de. Hittills har ReTreck sålt sju anläggningar av denna sort till gårdar runt om i landet. Tre av dem i Östergötland. Men än är det en bit kvar tills Lars-Erik Törnbloms idé är förverkligad. Hans vision är att det som nu blir strömedel också ska kunna pressas till pellets eller bricketter för uppvärmning. Anläggningen ska kunna levereras i en container, lätt att installera. Och den ska kunna tillverkas för både små och stora gårdar.
Då kan den bli en lönsam investering också för hästgårdar, i alla fall de med minst 15 hästar. Många av dem har problem att bli av med gödslet, det är långt ifrån alla som har egen mark att sprida den på. Och det är inte lite skit det handlar om. Det finns ungefär 360 000 hästar i landet och deras avföring uppgår årligen till ungefär 2,7 miljoner ton.
– Till hösten hoppas jag att vi ska kunna visa den första anläggningen i full skala, säger Leif-Erik Törnblom.