"Rent generellt är jag förvånad över hur stora klasser det är i Linköpings kommun. Jag hade hoppats att en universitetsstad skulle investera lite mer i utbildning – att i den åldern ha mindre klasser", säger Oscars mamma Ebba Kihlstedt Pasquier.
Till höstterminen kommer de två förskoleklasserna i Ekängen att fyllas till max – med 28 elever i varje klassrum. Pojkarna Oscar och Ludvig hamnar utanför och skickas istället till Tallboda, utan en enda kompis från förskolan. Samtidigt får Amelia, som precis har flyttat till Ekängen, pendla en mil enkel väg till Fridtunaskolan i T1. Förutom en besvikelse över kommunens stelbenthet och en känsla av orättvisa är det i den här historien också tydligt att föräldrarna anser att 28 elever per klass egentligen är på tok för mycket.
Oscars pappa Laurent Pasquier anser det vara helt fel.
– Det finns tre klassrum för förskoleklasserna i Ekängen. Kommunen har bestämt att lämna en tom och packa de övriga två för att generera teoretiska besparingar. Det är skadligt för alla barns utveckling. Det är bara att jämföra 28 elever med OECD:s (The Organisation for Economic Co-operation and Development) rekommendation om mindre än 20, säger han och fortsätter:
– Det är en extrem besvikelse att se hur kommunen packar två klasser och skadar alla barns utveckling i skolan för att spara pengar.
Även Ludvigs och Amelias föräldrar är inne på samma linje och menar att tre mindre klasser hade varit en bättre lösning.
– Det känns som att man inte sätter barnen i fokus. Det vi får till oss nu, efter alla föräldrar som vi har pratat med, är att det är väldigt stökigt i de här stora klasserna. Då får inte eleverna rätt hjälp, säger Ludvigs pappa Andreas Landén.
Christel Horsak, grundskolechef i Linköping, berättar att siffran "28 elever per klass" är en utgångspunkt i planeringen inför varje läsår. Skolor får ta emot fler eller färre elever om skolledningen bedömer det vara möjligt.
Inför läsåret 2019/2020 slog kommunen fast ett så kallat "generellt kapacitetstak" på 28 elever per klass i grundskolan. Enligt grundskolechef Christel Horsak var det i ett läge med fler barn och där kommunen behövde maximera platserna för att så många som möjligt skulle få den skola de önskat. Sedan dess har siffran på 28 elever per klass hängt kvar.
– Inför läsåret så görs ett utskick till rektorerna och då är utgångsläget 28 elever per klass för alla skolor. Sen ändrar skolorna till den mängd som de anser är möjlig och sen fastställer jag den slutgiltiga kapaciteten. Om en skola lägger sig långt under eller över 28 så frågar vi vad det beror på. Ofta handlar det om lokalförutsättningar – men det kan exempelvis också vara att skolan vet att de får elever med stora behov som gör att de inte kan ta emot fler än 22 i klassen, säger Christel Horsak.
Tycker du att 28 barn i förskoleklass är för mycket?
– Det är väldigt svårt att säga vad som är lämpligt i en klass. Det beror mycket på hur man organiserar undervisningen – hur många vuxna man är och hur grupperna delas upp under dagen. En siffra är inte samma som en organisation alltid.
Tror du att det skulle vara bra att kunna ha mindre klasser om ekonomin fanns?
– Det är en svår fråga. Jag är inte säker på att gruppstorleken alltid har en betydelse. Men det är klart att om man hade en väldigt hög ersättning per elev som, utifrån elevernas behov, möjliggjorde allt från 15 till 35 elever i en klass så skulle skolan inte bli ekonomiskt drabbad. Det är klart att det finns ett ekonomiskt incitament i dag och en gräns för hur liten en grupp kan vara för att klara av en organisation. Om vi skulle ha 20 elever per grupp så är det en helt annan elevpeng som skulle behövas för att få det att fungera, säger Christel Horsak.
Skolan i Ekängen är byggd för att ha tre parallella klasser i alla årskurser. Till höstterminen består de tre lägsta årskurserna, alltså förskoleklass till årskurs två, av två klasser. Klassrum står alltså tomma. Skolan har inte ett tvålärarsystem. "På pappret har vi en ansvarig lärare på 28 elever men vi jobbar med något som kallas studieverkstad som gör att fler lärare är inblandade i varje klass. Vi har också resurser från fritids inne i klassrummet, säger rektorn Michael Johansson.
Det var höstterminen 2023 som ledningen på Bärstadskolan i Ekängen beslutade att slå ihop tre klasser, då med 20 barn i varje, till två. Skolans rektor Michael Johansson bekräftar att det var av ekonomiska skäl.
– Att slå ihop klasserna var mitt beslut för att få ihop ekonomin. Sen har vi tittat på prognosen framåt och vi har inte fler elever än att det räcker till två grupper. Tre klasser blir för dyrt med tanke på elevpengen, säger rektorn.
Vad innebär kommunens "utgångspunkt" på 28 elever för dig som rektor? Är det något du ska sträva efter?
– Sträva efter vet jag inte utan det är mer ett ekonomiskt riktmärke. Med 28 elever per klass räcker elevpengen för en bra organisation.
Bärstadskolans lokaler är byggda för tre klasser i varje årskurs.
Tycker du att 28 elever är ett bra riktmärke?
– Skulle man få välja fritt skulle jag säga att 25 är det bästa värdet. Det är en bra klasstorlek. Men 28 fungerar bra.
Föräldrar ställer sig frågan om kommunen verkligen tar hänsyn till barnens bästa när man beslutar om större klasser.
– Givetvis gör man det. Det är alltid en avvägning. Vi tittar på elevperspektivet men sen är det inte alltid klasstorlekarna som påverkar dem mest utan det kan även vara andra faktorer.
Föräldrar menar också att det är stökigt i de här stora klasserna.
– Jag vet inte om det har så mycket med klasstorlekarna att göra. Vi har stökiga grupper och lugna grupper. Det är därför det är viktigt att vi har en organisation för att möta upp de behov som finns, säger Michael Johansson.
Maria Esbjörnsson Lakatos (LL), vice ordförande i nämnden, anser att 28 elever är för många. "Jag är gammal lärare, visserligen på gymnasiet, men hade kemi som är ett ganska besvärligt ämne att ha för många elever i. Enligt min personliga uppfattning går det en gräns någonstans kring 24-25 elever. Jag tycker att det är för mycket att ha 28 barn i en förskoleklass, det är inte rimligt, såvida man inte har ett tvålärarsystem", säger hon.
Linda Hagman (MP), ledamot i barn- och ungdomsnämnden, har funderat på att agera mot de stora barngrupperna i lågstadiet. "Eleverna behöver få lugn och ro", säger hon.
Organisationen Sveriges Lärare har, i en medlemsundersökning, konstaterat att en typisk undervisningsgrupp i Sverige har 25 elever – samtidigt som lärarna själva anser att 20 elever är lagom. I förskoleklass anser lärarna att 24 elever är för mycket och 18 lagom.
– Jag har försökt att trycka på att forskning visar att färre elever ger en bättre arbetsmiljö i klassrummet. Vi önskar att kommunens riktmärke vore lägre just för att man vet att bullernivåerna förbättras och att lärarna får en bättre möjlighet att hantera och möta varje elev. Eleverna måste få lugn och ro att lära sig, säger Linda Hagman, ledamot för Miljöpartiet i barn- och ungdomsnämnden.
Föräldrar uttrycker en känsla av att pengar går före barnens välmående, håller du med om det?
– Ja, det gör jag. Vi vill skjuta till ännu mer grundpeng till skolorna så att de faktiskt har råd att lägga pengarna på mindre grupper.
Barn- och ungdomsnämndens ordförande Elias Aguirre (S) poängterar att man inte bör låsa fast sig vid klassernas storlek.
– Ofta görs det ett stort arbete av rektor och personalen på skolan för att organisera mindre grupper i delar av undervisningen. Vi får se hur verkligheten blir till hösten, säger han och fortsätter:
– Det finns två perspektiv på det här. Det ena är att jag gärna ser att vi kan minska storleken på klasserna och det var därför vi förde till stora resurser, över 100 miljoner, till skolan i budgeten för 2025. Sen är min egna uppfattning, utifrån hur det har fungerat för mina egna barn och många runt omkring mig, att det har fungerat bra med 27-28 elever.
"En viktig sak, som föräldrar bör vara medvetna om, är att vi inför det här året gjorde en stor satsning på att inrätta särskilda undervisningsgrupper i grundskolorna. Jag vet att många skolor prioriterar att dela upp klasserna i flera grupper under skoldagen, bland annat i svenska och matte", säger barn- och ungdomsnämndens ordförande Elias Aguirre (S).
Men om både du och oppositionspolitiker vill minska grupperna, varför gör ni inte det?
– Dels krävs det att vi har tillgång till legitimerade lärare. Dels krävs det ekonomiska resurser och jag tror inte det är en hemlighet för någon att vi inte har obegränsat av det, säger Elias Aguirre.
Men skulle ni inte bara kunna prioritera mer pengar i budgeten på skolan?
– Det skulle vi kunna göra, men i så fall istället för att starta upp nya äldreboenden. Det tycker inte jag är rätt prioritering. Vi måste se till att alla i kommunen har ett bra liv och klasstorlekarna ligger i dag på ungefär samma storlek som i andra kommuner i landet. Samtidigt ser vi att skolresultaten är bra inte minst på låg- och mellanstadiet.
Föräldrar uttrycker en känsla av att pengar går före barnens välmående, hur bemöter du det?
– Det är självklart att man som förälder vill det bästa för sitt barn. Den känslan har jag förståelse för. Sen försöker vi göra mycket för att komma närmare det här med mindre klasser. Det är bara att titta på hur mycket vi har skjutit till i grundskolan de senaste åren.
Skulle det krävas en större prioritering på skolan "högre upp"?
– Det är klart att vi vill att staten också tar sitt ansvar. Jag ser gärna att regeringen prioriterar statsbidrag till skolan.
Elias Aguirre menar att kommunens organisation, med klasser mellan 25 och 30 elever, ger goda förutsättningar för att ha resurspersonal i klasserna.
– Vi skulle såklart behöva det ännu mer men vi ser att det blir svårare där vi har omkring 20 elever i en klass. De skolorna har svårare att få ihop en ekonomi som funkar. Jag förstår att det inte är exakt det som man vill höra som förälder men i verkligheten har man bättre möjligheter att anpassa undervisningen utifrån elevernas behov om man har fler elever, säger han.