Bäst i går - sämst i dag

Vid förra veckans möte i bildningsnämnden presenterades resultatet av det lästest som genomförs på höstterminen i gymnasiets årskurs ett. I tretton år har testet gjorts och det visade att årets förstaårselever har sämre läsförståelse än på länge.

Det konstiga är bara att det är samma nior som när de gick ut i våras hade de bästa meritvärdena sedan man började mätningarna 2001. Ökningen gällde nationellt och var inte bara något som visade sig lokalt i Linköping.

Skolverkets generaldirektör Anna Ekström sa att hon var förvånad. Detta med tanke på att betygsskalan förändrats och man hade förväntat sig ett något sämre resultat.

Nationellt ökade meritpoängen med drygt ett poäng. Men i Linköping var ökningen ännu högre – 4,5 poäng. Det förbättrade resultatet visade också att pojkarna fått högre betyg.

Systematiskt utvecklingsarbete och kompetensutveckling av lärare och rektorer angavs som några av skälen till det goda resultatet.

När nu resultatet av årets lästest presenteras skapar det förvåning. Trots höga meritvärden ser eleverna ut att ha sämre läsförståelse än tidigare, särskilt pojkarna. I år var testmedelvärdet 28,3. Att jämföras med 32,2 förra året och 34,7 2011.

Barn- och ungdomschef Lars Rejdnell är brydd över resultatet.

– Det här är verkligen något vi behöver titta på, det är anmärkningsvärt, säger han.

Att årets avgångsbetyg från nian skulle vara glädjebetyg håller han inte med om eftersom, hävdar han, meritvärdena har hög samstämmighet med elevens resultat i de nationella proven, och med det eleven har presterat under högstadiet.

– Att då samtidigt få ett dåligt mättal några månader senare, det är konstigt. Vi måste titta på vad det kan stå för.

Nu är det ju också elever från andra kommuner som går på gymnasiet i Linköping som deltar i det här testet. Men om det skulle ha påverkat resultatet i negativ riktning är inget han har vetskap om.

Socialdemokraterna hävdar att resultatet är en följd av alltför nitisk spariver på skolområdet.

– Trenden går åt fel håll och nu behövs ett långsiktigt arbete i grundskolan för att bryta utvecklingen, säger kommunalrådet och vice ordförande i barn- och ungdomsnämnden Jakob Björneke (S).

Ordförande i bildningsnämnden, Carina Boberg (FP) tycker inte att man kan jämföra meritvärde och lästest.

– På gymnasiet används lästestet för att fånga upp elever som kan behöva stöd i undervisningen, säger hon.

Någon analys av vad den enskilde eleven hade i meritvärde före testet har inte gjorts så Carina Boberg varken kan, eller vill, säga att meritvärdena eller lästestet är fel.

– Vi får titta på vad det är som kan ha blivit ett problem, säger hon.