Pengarna ingår i den tilläggsbudget som kommunstyrelsen ska besluta om 14 december.
Totalt handlar det om 100 miljoner kronor som Allians för Linköping satsar, framför allt på förskola och trygghet.
Mest pengar går till förskolan. Det handlar om 42 miljoner kronor. Med ett riktat statsbidrag på 8 miljoner kommer förskolan att totalt få ett tillskott på 50 miljoner.
Om löftet om statsbidrag inte skulle infrias så utlovas kompensation också för den summan.
– Men vi måste ändå räkna med att när man avsätter en halv miljard i statsbudgeten som riktas mot förskolan – som för Linköpings del blir 8 miljoner – så räknar vi med att få de pengarna. Men vi vill sända en tydlig signal till verksamheten att om det av någon anledning inte skulle bli så är vi beredda att skjuta till de pengarna, säger Niklas Borg.
Hur pengarna ska fördelas till förskolorna ska barn- och ungdomsnämnden besluta vid sitt nästa möte. Men allt tyder på att förskolor där en stor andel barn inte har svenska som modersmål kommer att vara de som i första hand får del av pengarna.
– I de förskolorna behövs mer personal för att vi ska fullfölja vårt uppdrag och kunna ha en bra arbetsmiljö, trygghet och säkerhet, säger Gustav Appelberg (L).
Men varför kommer besked om kompensation så sent, när oron inom förskolan spritt sig och personal har sagts upp eller omplacerats?
– I vår kommunikation har vi varit tydliga med att vi inte avser något annat än att kompensera förskolan för borttagna statsbidrag. Men eftersom statsbudgeten inte blivit beslutad förrän häromveckan så är det först nu som vi har kunnat fatta beslut, säger Niklas Borg (M).
Hade ni kunnat hantera det på något annat sätt för att undvika all oro som varit under hösten?
– Vi har försökt att vara tydliga och verksamheterna hade också kunnat vara tydligare i sin kommunaktion. Vi har försökt göra det vi kan och vara tydliga med att vi ska avsätta de resurser som krävs för att inte behöva skära ner i förskolan. Sedan är detta ett tydligt tillfälle att diskutera med barn- och ungdomsnämnden hur detaljerna ser ut, men också hur kommunikationen har sett ut. Det har inte vi styrt, utan det har skett utifrån nämnd och förvaltningsledning.
Ytterligare en av satsningarna som görs i tilläggsbudgeten är 10 miljoner kronor till social- och omsorgsnämnden. Pengar som ska stärka avhopparverksamhet och öka trycket på det brottsförebyggande arbetet, enligt kommunalrådet Muharrem Demirok (C).
– Vår uppgift är tidiga insatser, att helt enkelt få bort barn och unga från riskmiljöer. Det finns mer att göra här. Det gäller att komma in tidigt, att ge barnen, men kanske framför allt föräldrarna, stöd i det här arbetet. Det är ett misslyckande om föräldrar som söker hjälp inte får det. Vi ska inte hamna där.
Muharrem Demirok trycker särskilt på vikten av att ha resurser redo när det gäller avhopparverksamhet.
– Ingen ungdom hoppar av utan att vara motiverad. Om motivationen dyker upp måste man vara snabb och erbjuda den verksamheten. Den som är på glid måste kunna lita på att det finns stöd att få. Man blir inte bara utkastad i ingenting.
Konkret handlar det om, säger Niklas Borg, att man måste vara närvarande och skapa förtroende i utsatta stadsdelar. Att bygga förtroende hos föräldrarna så att de inte är rädda för att ta emot hjälp.