Att den svenska skolan är dålig har utbildningsminister Jan Björklund sagt förut. Den här gången bygger han sina argument på den så kallade Timss-undersökningen som presenterades i tisdags. Enligt den har svenska elever blivit sämre på matte och naturvetenskap. Jan Björklund skyllde det klena resultatet på de senaste 40 årens skolpolitik.
Redan under onsdagen hade Björklund egna förslag färdiga på hur trenden ska vändas. I korthet går de ut på att eleverna måste jobba mer i framtidens skola. Det ska bli fler nationella prov och nya kursplaner.
Correns reporter och fotograf drog sig bortåt Berzeliusskolan. Linda Rashed, Peter Aho och Arvid Gladh går alla i sjuan. Och att det skulle hjälpa med fler prov avfärdar de bestämt.
- Man lär sig inte av dom, det räcker med nationella prov i matte, engelska och svenska, säger Linda Rashed.
Däremot kan man lära sig saker om man har en bra lärare.
- Det gäller att läraren har god överblick och ser vilka som behöver hjälp, säger Arvid Gladh.
Klockan är tre på eftermiddagen och de tre har just flexat ut från skolan.
- Jodå, man kan flexa mellan halv åtta och halv nio på morgonen, berättar Arvid Gladh.
Den som vill plugga på något särskilt, kanske inför ett prov eller något man kommit efter i kan dyka upp tidigt. Därmed får de också gå hem tidigare.
Linda Rashed tror möjligen att mobiltelefonens intåg i klassrummen kan ligga bakom de sämre resultaten. Musik i lurarna gör att en del elever försvinner bort, men hon är kluven till musiken. För en del hjälper den upp koncentrationsförmågan.
Jan Björklunds förslag om nya kursplaner och tydliga mål kan bli verklighet tidigast läsåret 2011/2012.
Och enligt förslaget ska nationella prov skrivas i årskurs 3, 6 och 9. I nian ska proven i princip gälla alla teoretiska ämnen.
Skolverket får nu i uppdrag att utarbeta ny läroplan. Arbetet ska vara klart den 1 april 2010.