Bögar och blattar erövrar orden

Anfall är bästa försvar, brukar det heta. Ungefär så är tanken hos grupper som försöker vrida vapnen ur motståndarens händer genom att själva lägga bes...

Linköping2007-04-10 00:00
Anfall är bästa försvar, brukar det heta. Ungefär så är tanken hos grupper som försöker vrida vapnen ur motståndarens händer genom att själva lägga beslag på ord som brukas i nedvärderande syften. Särskilt tre ord har haft en sådan utveckling: bög, flata och blatte. Ska man rangordna hur väl de har blivit etablerade och neutraliserade är det nog i just den ordningen. 
Bög har tidigare varit starkt negativt värdeladdat. Men en medveten strävan från grupper av homosexuella har gjort att det har blivit allt vanligare i neutrala sammanhang. Ordet har anammats av homorörelsen i syfte att desarmera dess negativa laddning. I vilken utsträckning detta har lyckats är förstås vanskligt att säga. Men att mycket har hänt med ordets valör står nog helt klart. Som alltid måste man ge akt på sammanhanget. I vanlig tidningstext har nog bög fortfarande en laddning som inte alltid är önskvärd. I krönikor till exempel accepteras det nog utan större problem.
I viss mån har bög också fått en spridning som förstärkande led i ord av typen sportbög. Där betyder det snarast en (överdrivet) hängiven person. Men det kan visa att det är på väg allt mer mot allmänspråket.
Syskonordet till bög är flata, vilket används för en homosexuell kvinna. Också för det har homorörelsen försökt att driva på en liknande utveckling. Kanske har den förskjutningen i värdeladdning inte nått riktigt lika långt än.
Hur medveten och målinriktad den här strävan kan vara är tydligt i tidskriften Gringo. Där använder man ordet blatte för att ta ifrån rasister ordet och möjligheten att utifrån definiera en grupp. I en ledare från januari förra året beskrivs hur ord som blatte och svartskalle gör att den åsyftade gruppen riskerar att känna sig mindre värd; en känsla av underläge följer med språkbruket. Att då erövra orden skulle innebära att känsligheten för utifrån kommande etiketter minskar, är tanken.
Dock kvarstår etiketten, kunde man anmärka. Här ligger nog ett problem. I en annan ledare i Gringo berättas om en läsare som hört av sig efter att som enda invandrare på jobbet plötsligt ha börjat kallas för blatte, med hänvisning till Gringo. Då verkar det ha gått snett.
Något liknande skulle kunna gälla bland homosexuella ibland. Det kan vara en skillnad på att själv kalla sig bög, och på att andra gör det. Att skämta om den stereotypa bilden av den egna gruppen är ett annat sätt att slå hål på fördomar. Men faran kan vara att man öppnar för ett raljerande som man inte önskar, som riskerar att leda tillbaka till fördomarnas träsk. 
Ordet blatte tycker jag känns ganska omöjligt att använda i vanlig tidningstext, därtill har det ännu alldeles för mycket negativ laddning.
Gringo använder svenne som en pendang till blatte. Målet, skriver tidningen, är att också det ska kunna uppfattas som fritt från negativa bibetydelser. Och att de båda i förlängningen ska bli obehövliga - att vi alla ska ses som svenskar.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om