Detta samtal var endast ett av alla evenemang som Linköpings Bokhandel anordnar för att fira sitt ettårsjubileum. Dock var det i söndags på dagen ett år sedan man slog upp portarna i Akademibokhandelns gamla lokaler på Nygatan.
Under söndagseftermiddagen var ämnet i Linköpings bokhandel spionage. Dit hade Thomas Magnusson kommit för att ha samtal kring sin bok "Guide till spionernas och underrättelsetjänsternas Sverige".
I boken har han och andra insatta gått igenom hur spionaget fungerat i Sverige.
– Främst handlar boken om sovjetiska spioner men också om svenska så kallade "källor", för Sverige kan ju inte ha spioner som ni vet, säger Thomas Magnusson och möts av ett skratt från åhörarna.
Bland annat nämns en rastplats en bit utanför Linköping där polska underrättelsetjänsten kunde kommunicera med en spion. När han pratar om Norrköping får Thomas Magnusson en annan ton i rösten.
– Här ser ni hur någon militär suttit och ritat upp en kvarn. Men istället för att ha gjort någon enkel skiss så har han målat en fin bild med detaljer vilket är speciellt, säger han varpå publiken börjar småskratta.
I arkiven har man hittat en bild på en kvarn i Norrköping som fascinerar Thomas Magnusson.
Det verkar vara tydligt för Thomas Magnusson varför spioner befann sig i Linköping.
– Förr kunde man komma väldigt nära Saab. Det är klart att företaget har varit väldigt tacksamt, dessutom har man ju kommit åt den amerikanska utrustningen genom de eftersom Saab alltid använder sig av sådan i någon utsträckning.
Boksamtalet lockade ett antal besökare, varav en del var väldigt engagerade i den frågestund som Thomas Magnusson hade under och efter bokträffen.
Det märks på honom att han är orolig för vad han får och inte får säga.
– Absolut kan man prata om personerna som spionerade i Linköping, men det känns inte rätt att namnge någon speciell i det här fallet. Den här personen hade sina släktingar kvar i öststaterna och kunde bli utsatt för utpressning till exempel.