För så är det. Boplatsen vi befinner oss på ligger på en ö mitt emellan Linköping och Norrköping och bensinmacken intill, numera heter den Circle K, den ligger under havsytan.
För kanske 8 000 år sedan. Då var strandlinjen ungefär 50 meter högre än i dag. Det betyder att åkrarna omkring oss låg långt under havsytan. Vi står mitt i ett skärgårdslandskap med många öar.
Att just den här boplatsen dök upp var en ren slump. Arkeologerna har annars planerat sina undersökningar mycket noga, och har bestämt precis vilka platser som kan vara mest intressanta.
– Vi vet ju att det här var ett sjölandskap, vi vet var kustlinjen gick, säger projektledare Marita Sjölin från Arkeologerna. Det gäller bara att tänka ut var det var bäst att lägga till med kanoten och var det bästa boplatsläget kunde tänkas vara.
Det var på väg till en sådan plats som arkeologerna kom förbi ett område en bit upp på kullen, inte särskilt strandnära, där någon redan skalat bort det översta jordlagret. Det var lantbrukaren som ville komma åt sanden därunder.
– Vi steg ur bilen, och efter bara en minut hade vi hittat ett sylvasst eggredskap i kvarts, ett sånt som säljägare kan ha haft för att flå sitt byte, berättar Göran Gruber. Kvartsavslagen ligger lösa på marken här.
Marita Sjölin tar upp en oval sten med märken i ena änden.
– Här är knackstenen som de använde för att göra redskapen, säger hon.
Vid mina fötter ligger ett par kvartsflisor och fotografen hittar ännu fler. Det var också här den minimala benbiten hittades för några dagar sedan.
– Vi kan försöka identifitera den och ta reda på vilken sorts ben det rör sig om, säger Göran Gruber. Och vi kanske kan kol 14-datera den.
Nyss var det här knappast områden som ansågs särskilt intressanta för stenåldersforskarna. Nu ska Ostlänken projekteras, och Trafikverket bekostar undersökningarna i korridoren där den dras fram. Massor med möjligt intressanta platser har prickats in på kartan.
– 13 har vi undersökt hittills, säger Marita Sjölin, och vi har fyndmaterial från sju av dem.
Arkeologerna börjar få en ny blick för stenåldern i Östergötland, berättar Göran Gruber. Utgrävningarna i Motala och i stranden kring Roxen har visat att det finns fynd att göra. Längre mot nordost, i Södertörn, har arkeologer systematiskt jobbat med stenåldern i ett forntida skärgårdslandskap.
– Så vi har ju vetat att det kan finnas här, säger Göran Gruber, men det gäller också att få tillfälle att gräva på rätt ställen. Här har man inte letat tidigare.
Men E4:an susar förbi precis intill. Gjordes inga utgrävningar när den byggdes på 1970-talet?
– Då sökte man efter kända gravfält och byar och brakade rakt igenom landskapet. I dag jobbar vi på annorlunda och tänker på ett nytt sätt.
Han ler.
– Man kan säga att arkeologins forskningsfront går precis här, mellan Linköping och Norrköping.
Om ett par veckor är inventeringen av området klar. Nästa steg blir förundersökningen med större grävinsatser, utredningar och dateringar av fynden för att bedöma vad som ska göras i slutundersökningen, inför att allt det gamla grävs bort för den nya järnvägen.
Men först skulle arkeologerna bra gärna vilja undersöka den funna boplatsen lite bättre, den som redan är avskalad, och där det finns tecken på att människor en gång har bott under längre tid.
– Platsen riskerar att bli förstörd av väder och vind, konstaterar Marita Sjölin. Vi hoppas att vi ska kunna få undersöka den lite bättre först.