En granskning av elevhälsovården i Linköping, gjord av ett externt konsultbolag, visar att bristerna är strukturella och på sina håll stora.
– Det här måste vi jobba med i olika steg nu, säger Tor Andersson, tillförordnad utbildningsdirektör i Linköpings kommun.
Elevhälsovården vid Linköpings skolor är inte likvärdig. Det säger de yrkesgrupper, rektorer, enhetschefer, psykologer, kuratorer, skolsköterskor, lärare som intervjuats i undersökningen. De beskriver att personal inom skolhälsovården inte förmår arbeta förebyggande i tillräckligt stor utsträckning utan ofta kopplas in för att ta hand om eleverna först när deras bekymmer blivit reella problem.
Personal som ingår i de så kallade elevhälsoteamen (EHT) på skolorna vittnar om stress och sönderhackade arbetsdagar då de har delade tjänster och ska vara på olika skolor under arbetsveckan.
Genomlysningen av elevhälsan beslutades i våras, efter att Skolinspektionen riktat kritik mot kommunen på flera punkter.
– Vi blev inte så överraskade av resultatet, undersökningen visar på mycket av det som Skolinspektionen tog upp, säger Tor Andersson.
Rapporten ger en bild av en pressad situation inom elevhälsan. Varför ser det ut så här?
– Elevhälsan har ju förändrats med den nya skollagen, nu ska man arbeta samlat och med samverkan. Där har vi ett arbete att göra. Vi har börjat redan, säger Tor Andersson.
Av granskningen framgår att chefers och anställdas bild av situationen skiljer sig åt. Linköpings rektorer tycker till exempel att de har ganska bra förutsättningar att leda elevhälsoteamen i hälsofrämjande och förebyggande arbete; 60 procent av rektorerna svarar så. Medan bara 40 procent av personalen delar den uppfattningen.
Elevhälsopersonalen i grund- och gymnasieskolan riktar kritik mot sina chefer och kommunen som huvudman och klagar på bristande styrning och otydligt uppdrag. De efterlyser mer central styrning av elevhälsans personal och vad den egentligen ska göra.
Personalen pekar också på att det blir svårt att bygga förtroenden och relationer med elever när tjänster är fördelade på flera olika skolor och splittrar personalens arbetstid. Vissa skolor har inte heller avskilda rum där sköterska, kurator eller psykolog kan ta emot ungdomar i lugn och avskildhet.
I genomlysningen uppger särskilt grundskolans rektorer att de behöver fler skolpsykologer, skolkuratorer och speciallärare. Här delar rektorer och personal uppfattning: Arbetet är hårt pressat. ”Att som en del kuratorer ha ansvar för 800-900 elever är helt orimligt om man vill ha ett elevhälsoarbete med kvalitet” skriver en medarbetare i undersökningens fritextsvar.
”En orimlighet i uppdraget som psykolog med det elevunderlag som ligger på tjänsterna” svarar en annan anställd.
Torsdag 23 november sammanträder barn- och ungdomsnämndens politiker och granskningsrapporten är ett av ärendena på mötet. Konsultföretaget har lämnat förslag på insatser, och politikerna väntas ge utbildningsdirektören uppdraget att åtgärda brister som kartlagts.