– Jag är väldigt besviken över att resultatet är så dåligt. Jag hade hoppats att granskningen skulle visa att de flesta butiker uppfyller kraven, säger Gunnar Gustafsson (MP), ordförande i bygg- och miljönämnden i Linköping.
Miljökontoret har drivit ett tillsynsprojekt där myndigheten granskat hur 20 stora och medelstora livsmedelsbutiker i Linköping hanterar sitt matavfall. I miljöbalken finns krav på att den som hanterar livsmedel ska värna om livsmedelsresurser och återvinna avfall.
Nu riskerar tio stora och små livsmedelsbutiker att få föreläggande och vite (ett slags böter) om de inte blir bättre på att sortera. Bara en av butikerna som sorterar matavfallet levde inte upp till kraven på sortering av övrigt avfall.
– Miljöarbete är inte frivilligt för verksamheterna, de ska leva upp till lagens krav, säger Gunnar Gustafsson (MP).
Granskningen visade att nio av tjugo butiker var anslutna till det kommunen kallar Gröna Linjen, alltså att matavfallet hämtas för återvinning. Enligt miljökontoret finns ingen koppling mellan storlek på butiker och hur de värnar miljön och efterföljer lagens krav. Nämndens ordförande Gunnar Gustafsson är kritisk till att stora butiker, och butiker som är nybyggda, och som inte brottas med trånga ytor uppvisar ett sämre miljötänkande än mindre butiker.
Gustafsson kallar det ”beklämmande” att de största matbutikerna inte har en bra återvinning av sitt matavfall. Han tror att kunderna förväntar sig det.
– De allra flesta hushåll sköter ju det här jättebra och jag tror att kunderna tror att butikerna också gör det, säger Gunnar Gustafsson.
För branschföreningen Svensk dagligvaruhandel kommer uppgiften om att hälften av de undersökta butikerna inte återvinner sitt matavfall som en nyhet.
– Dagligvaruhandeln tar återvinning av matavfall och förpackningsströmmar på stort allvar och det är en viktig fråga för branschen. När det gäller matavfall arbetar dagligvaruhandeln både förebyggande för att undvika matsvinn samt med rutiner för att det svinn som ändå uppstår hanteras på ett korrekt sätt. Då vi inte har tagit del av rapporten från Linköpings kommun har vi inte helhetsbilden och kan därför inte uttala oss om det specifikt, skriver Karin Brynell vd Svensk Dagligvaruhandel i ett mejl.
Liselott Myrbråten, affärsområdeschef avfallstjänster på Tekniska verken hör olika anledningar till att inte alla butiker väljer att återvinna sitt matavfall.
– Platsbrist är en vanlig anledning till att vissa butiker inte använder separata kärl eller avfallscontainers. Lastkajer och andra utrymmen är byggda på ett sådant sätt att det blir för trångt helt enkelt. Vissa anger ekonomiska orsaker, men vi har satt kilopriset hämtning för matavfall lägre än för brännbart för att vi vill stimulera till att fler butiker ska sortera ut matavfallet.
Återvinning är bättre än att elda upp maten, men helst hade Liselott Myrbråten sluppit avfallet helt.
– Vi vill ju helst inte ha något matavfall alls! Både hos privatpersoner och butiker som sorterar sitt matavfall ser vi en ökande medvetenhet. Slänger man allt i containern för brännbart ser man inte hur mycket matavfall det faktiskt blir. Men när butikerna sorterar synliggörs hur mycket som verkligen slängs och en del blir nästan lite mörkrädda. Vilket faktiskt är målet med alltihopa – att svinnet ska minska.