"Butiksdöd kan lösas med samarbete"

Catarina Löfgren har varit chef på Ikano-huset, granne med Ikea, i fem år. Hon upprepar att hon älskar sitt jobb och jag tror henne.

Glädjespridare. -Besöket  i en butik börjar redan på parkeringen, säger Catarina Löfgren

Glädjespridare. -Besöket i en butik börjar redan på parkeringen, säger Catarina Löfgren

Foto: Daniel Bennelid

LINKÖPING2015-08-31 07:00

Det är full fart redan från början. Trapp­an upp till Ikeas restaurang tar hon i ett par kliv. Vi söker lugn och ro för ett samtal om makt och ledarskap, men ljudliga restaurangbesökare sätt­er krokben för det och varken jag eller intervjubandspelaren hör först vad hon säger.

Men Catarina har inte det minsta emot att folk tittar hit redan på mor­g­onen. Tvärtom. Ju fler kunder – desto bättre. Hon håller ett högt tempo. För högt för hennes eget bästa?

– Jag vill vara effektiv på jobb­et­, det är en styrka men alla styrkor kan överdrivas och bli till svagheter. Då brukar teamet rycka in och beordra fikapaus.

Catarina Löfgren chefar direkt över sex personer. Sen får cirka 60 butiker plats i Ikano-huset och tillsammans med personalen på Ikea blir det cirka 500 personer att motivera och inspirera.­ ­

– Mår våra hyresgäster bra så mår vi som företag bra. Det är så man måste se det.

– Jag gillar det situationsanpassade ledarskapet, upplyser hon.

Samarbete viktigt

Utmaningen är att finna balans mell­an en stödjande och styrande ledarstil. Men oavsett vilken ledarstil som lämpar sig bäst är tydlighet ett nyckelbegrepp.

Kan du trumfa igenom ett beslut som endast du tycker är bra, även om alla andra är emot det?

– Det beror på. Kommer direktiven direkt från huvudkontoret är det mitt jobb att se till att det hela blir förverkligat. Jag vill att det ska vara högt i tak och att det är helt okej att tycka olika. Det vill jag inte ändra på.

Hon ser inget problem med att ­butiker med liknande innehåll ibland hamn­ar nära varandra.

– Nej, det har båda butikerna nytta av på sikt.

Att innerstadens butiker skulle duka under på grund av konkurrensen från Tornby och Ikano-huset tror hon inte ett dugg på.

– Nej, nej, nej. Överlevnadsstrategin för Linköpings handel stavas samarbete­. Det gäller att anpassa sig och att synas ­gemensamt inför kunderna.

– Vi arbetar tillsammans för Linköp­ing som handelsregion och det är jätteviktigt att ha samarbeten som sträcker sig över alla köpområden. Målet är förstås att människor ska välja att handla­ hemma samtidigt som vi får ett flöde utifrån.

Vill ständigt utveckla

Kommer Ikano-huset att se likadant ut om 20 år?

– 20 år känns långt bort, jag tror verkligen att det händer något tidigare. Vi gör ett facelift nu där vi uppdaterar konceptet för att bibehålla attraktiviteten.

Ja, hon pratar så. Blandar svenska, engelska, affärstermer, om vartannat. Typ "förändringar ska implementeras" och"det är viktigt att vara transparent".

– I min roll som centrumchef ingår det att fortlöpande stärka varumärket och utveckla Ikano-huset som en attraktiv shoppingdestination, säger hon.

Shoppingdestination? Jag suger på ord­et en liten stund innan vi återvänder till köpcentrumet.

Catarina morsar på expediterna i bott­enplanets butiker. Det finns mycket­ att prata om, hon är precis tillbaka på jobbet efter sin mammaledighet.

– Om jag längtar till jobbet? Ja, det får jag lov att erkänna. Det är förstås härligt att vara hemma med Oliver, ett år. Men det är också stimulerande att tänka ut nya projekt åt våra hyresgäster.

Jag är ganska trögfattad när det gäller min mobil. Men hellre än att känna mig dum inför expediter som nästan är ett halvt sekel yngre än jag själv så går jag inte in i butik­erna alls.

– Ja, tyvärr är du inte ensam om att känna­ så, men desto viktigare att du sväljer prestigen i elektronikbutiken. Fråga, fråga och åter fråga, det är vad du ska göra, våra expediter finns där för att hjälpa, inte att stjälpa dig.

Okej att busa

En timme går kvickt i Catarina Löfgrens sällskap. Det känns på lång väg att hon driver en arbetsplats där det är okej att busa lite, eller att slänga käft

under morgonfikat. Men också en arbetsplats där man är van att hantera förändringar.

– Besöket i en butik börjar redan ute på parkeringen. Det ska vara rent och snyggt. Säkert för trafikanter och barn.

– Kom, uppmanar hon oss. Litet oväntat är det blomsterrabatterna framför entrén som väntar. Den rosa kärleks­örten smyger tätt intill den violetta stäppsalvian, medan den röda solhatt­en­ lyser upp diamantgräset.

– Håll med om att blomsterprakten får dig på gott humör. Det är i alla fall syftet, säger Catarina.

Catarina Löfgren

Ålder: 31 år.

Familj: Förlovad med Fredrik och tillsammans har de Oliver, ett år och hunden Sture.

Bor: Kaga, Linköping

Utbildning: Egenkompon­erade val av högskolekurser utefter aktuellt behov och intresse

Därför blev jag centrumchef: Förvaltning av kommersiella fastigheter erbjuder en kreativ, föränderlig och utmanande miljö

Senaste pryl jag köpte: En födelsering, graverad med sonens vikt, längd och dat­um då han kom till världen.

Skönaste Linköpings­prom­enaden: Med grus under skorna bland åkermark, hästar och blomster på slätten utmed Svartån.

Smultronställe: I trädgården

Favoriträtt: Fiskbullar i hummersås...mmm

Favoritdryck: Kaffe, eller ska det stå under last kanske?!

Läser gärna: Praktiska böcker om ämnen som retorik, ledarskap eller hur man bygger hemsidor.

Om jag mötte mig själv på fest skulle jag tänka: Vart har hon hållit hus, det var länge sen...

Okänd last: Köper kaffe­koppar som matchar matt­orna i huset (mest en ursäkt för att få köpa nya)

När jag slösurfar är jag på: Hemnet för att drömma mig bort och Blocket för att inreda mitt luftslott.

Film jag sett flest gånger: Skulle aldrig se en film två gånger.

Så håller jag mig i form: Pass. Nu fick jag dåligt samvete.

Sport jag följer: Just nu står det mellan två fyrbenta som jagar samma boll där hemma.

Blir glad av: Att skapa, det kan vara att renovera, teckna och klura ut lösningar på problem.

Avskyr: Orättvisor och att kratta grusgångar.

Det förvånar mig: Att mygg­an låter så pass mycket när dess överlevnad är beroende av att inte bli upptäckt

Det här har jag gjort i sommar: Jagat mördarsniglar, bytt blöjor och renoverat badrum

Huvudrollen i filmen om mitt liv skulle spelas av: Skurt, vi delar intresset av att ta reda på hur saker fungerar. Men mest för att min syster alltid sagt att jag liknar honom.

Livsmotto: Det är inte motgångar du möter, det är lärdomar.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om