Svensk byggmarknad är stark och allra starkast är den i Östergötland. Här spås bygginvesteringarna öka med 19 procent mellan 2015 och 2017, vilket är mest i landet. Framför allt är det bostäder som byggs – investeringarna har tredubblats sedan 2013, från 3,2 miljarder kronor till uppskattningsvis 9,6 i år.
– Det har skapat en kompetensbrist. Vi behöver fler byggjobbare men framför allt tjänstemän. Men att marknaden skulle vara överhettad kan jag inte hålla med om. Det är inte så att alla byggföretag har fulla orderböcker och inte vill ha mer jobb, säger Cecilia Johansson.
Kommunala Lejonfastigheter har nyligen fått skjuta upp två byggen – en förskola i Vikingstad och ett skolhus vid Tornhagsskolan i Linköping. Anbuden var få och ansågs ligga alltför högt för att kunna accepteras.
– Jag har inte insyn i just de två projekten. Men flera medlemsföretag har berättat för mig att de slutat lämna anbud till kommunala bolag. De tycker att det är för krångligt, säger Johansson.
I byggbranschen finns regler som beställare och utförare tagit fram gemensamt. Cecilia Johansson menar att Linköpings kommunala bolag alltför ofta gör avsteg från dem.
– Det är helt okej att vilja göra avsteg. Men ibland blir det nästan mer avsteg än regler. Då blir anbuden svåra att räkna på.
Som exempel på avsteg nämner Cecilia Johansson olika miljökrav och sociala åtaganden. Det kan till exempel handla om att byggföretagen måste förbinda sig att ta in lärlingar, nyanlända eller personer som står långt från arbetsmarknaden.
– Jag säger inte att de här kraven är fel, men de borde utformas mjukare och de borde kunna diskuteras.
Cecilia Johansson vill helst se ett bonussystem i stället för krav i anbudsförfrågningarna. Företag som uppfyller villkoren skulle då gynnas, men även de som inte mäktar med villkoren skulle ha chansen att vara med och lämna anbud.
Hans Lander är vd för Linköpings Stadshus AB, där de kommunala bolagen är samlade. Han har också över 30 års erfarenhet från allmännyttan.
– Den här frågan har varit aktuell under hela den tiden, det är inget som är nytt. Leverantörerna vill utgå från det stora regelverket ABT (Allmänna Bestämmelser Totalentreprenad) och inte ändra ett kommatecken. Vi beställare vill ha egna skrivningar och det där är alltid en avvägning.
Hans Lander tycker att det är rimligt att ställa sociala krav i en upphandling.
– En kommun har som beställare flera hänsyn att ta. Ett byggprojekt ska stötta arbetsmarknaden likväl som att ge en bra skola.
Kraven tas emot väldigt olika, enligt Lander.
– En del byggföretag säger 'vad spännande, nu kan vi signalera att vi som entreprenör tar ett samhällsansvar'. Andra tycker att 'nu ska de krångla till det, det här får vi inte in i våra ackord'.
En annan sak som, enligt Cecilia Johansson, gör det svårare att bygga åt de kommunala bolagen är att det allt oftare finns ett mellanled med konsulter. Det är så mycket kommunala investeringar på gång att bolagen inte mäktar med att leda projekten själva.
– Ja, det extra kommunikationsledet har påtalats som ett problem och vi har en process igång för att reda ut det, kommenterar Hans Lander.
Lander ska, tillsammans med cheferna för de andra kommunala bolagen, träffa Linköpings Byggförening för att diskutera läget.
– Vi som beställare tjänar alltid på att vara lyhörda och vi vill ha den här dialogen. Vi måste vara en bra beställare för att vara attraktiva och få bra priser.