Trafikverket och Linköpings kommun är överens om vilken sträckning Ostlänken ska ha genom staden och var stationen ska ligga – vid Kallerstadsleden, nära Tornet.
Men det finns fortfarande många obesvarade frågor. En stor sådan handlar om huruvida stationen ska vara markförlagd eller upphöjd. Fördelen med en upphöjd är att biltrafiken kan passera fritt under den – och man kan även ha till exempel busstation och bilparkering under stationen.
– Det är klart att ett upphöjt läge har större måluppfyllelse. Men det kostar ju mycket mer också, konstaterar Trafikverkets projektledare Andreas Hult.
Trafikverket bekostar bara ett så kallat grundutförande. Det innebär markförlagda spår med perronger, samt förbindelser mellan perrongerna. Stationsbyggnaden får kommunen bekosta, och det blir även kommunen som får stå för extrakostnaden om man vill ha stationen upphöjd på pelare.
Enligt Trafikverkets senaste beräkningar kostar en upphöjd station nästan fem miljarder kronor mer än en markförlagd. Det är en siffra som Linköpings kommun ifrågasätter.
– Successivt så har kostnadsglappet mellan markförlagt och upphöjt ökat ganska mycket. Vi kan inte se att det finns riktigt bra stöd för det i de kalkyler som är presenterade för oss, säger kommunalrådet Niklas Borg (M).
Är det värt fem miljarder kronor för kommunen att få en upphöjd station?
– Som sagt så ifrågasätter vi kalkylen. Trafikverket har inte heller presenterat ett fullgott förslag till grundutförande i markförlagt läge. Innan dess kan vi inte kommentera hur vi ser på eventuell medfinansiering från kommunen, säger Borg.
När det gäller Trafikverkets förslag på markförlagt alternativ pekar Borg bland annat på att spåren ligger en bit över dagens marknivå, bland annat för att minska översvämningsrisken.
– Frågan är då hur man ska bygga upp staden intill och få en fungerande stadsbild i området. Varje passage över järnvägen tar också mycket större plats i staden. Hittills har inte Trafikverket signalerat att det är deras ansvar att få till en bra helhetslösning där, säger Niklas Borg.
– Det finns en del som talar för att ett markförlagt alternativ kan bli minst lika bra som ett upphöjt. Men för att kunna ta ställning måste vi få acceptabla alternativ att jämföra, både stadsbyggnadsmässigt och kostnadsmässigt, fortsätter han.
Grannkommunen Norrköping bestämde sig tidigt för en station i upphöjt läge. Där beräknades merkostnaden från början till 2,7 miljarder kronor, men senare beräkningar har pekat mot 4,2–4,5 miljarder. Norrköpings kommun håller nu på med en utredning om kostnaderna och vad det skulle innebära att i stället välja markförlagt.
Enligt tidsplanen ska Linköpings kommun och Trafikverket komma överens om stationsalternativet under våren.
Just tidsplanen för Ostlänken är en fråga som kommunen uttrycker viss oro för i sitt samrådsyttrande till Trafikverket: "Kommunen upplever att formuleringen kring slutåret 2035 har blivit vagare under det senaste året och att Trafikverket uttrycker sig i stil med att 2035 är en målbild och att man också svängt om till att öppna för etappvis driftsättning. Linköpings kommun vill påtala vikten av att tidplanen hålls och att slutår 2035 står fast."
– Har man hållit på med det här några år så blir man ju lite luttrad. Det känns viktigt för oss att markera att vi inte vill se några ytterligare förseningar, kommenterar Niklas Borg.
I yttrandet kritiserar kommunen också att Trafikverket inte verkar planera för att ersätta flera förbindelser som kommer att brytas av Ostlänken. Det gäller Hemsjövägen, Finnögatan, Knuts gata och Halvdans gata.
Kommunen vänder sig också mot att planeringen bara sträcker sig till strax efter Bergsvägen. "Järnvägsanläggningen måste färdigställas genom hela centrala Linköping i en sammanhållen tidsperiod för att möjliggöra stadsutveckling och inte minst stadsläkning efter avslutat järnvägsprojekt", skriver kommunen.
Länsstyrelsen har också lämnat ett samrådsyttrande och även den myndigheten betonar vikten av att bygga järnvägsspår längre än Bergsvägen. "Det är önskvärt att spåren dras fram till i höjd med Glyttinge", skriver länsstyrelsen.
Både kommunen och länsstyrelsen beklagar att Trafikverket inte tar upp Stångådalsbanans framtid i det här samrådet. Den frågan ska i stället utredas separat 2025–2027.