Det sägs att själva våffeldagen kom till av en slump. Våffeldagen innefaller på Jungfru Marie bebådelsedag. En dag som i folkmun länge kallats vårfrudagen. Namnet "våffeldagen" ska alltså ha kommit till av att folk hört fel.
Det är nämligen svårt att höra skillnad på orden våffel och vårfru. Detta kan också vara en förklaring till varför man i Skåne förr ställde sig frågande till just Våffeldagen. Vårfrudagen kallades nämligen Fruedagen efter danskan och hade därmed inte samma likhet med ordet våffla.
Våfflor har varit populära sedan 1600-talet och har ätits både till vardag och till fest. De enklaste våfflorna sägs ha bestått av enbart mjöl och vatten. Det var ingredienserna som avgjorde hur lyxig våfflan var.
Från början var våfflorna dessutom fyrkantiga till formen och gräddades i saxlika järn med rektangulära plattor över glöden i den öppna spisen. Det runda våffeljärnet kom till i slutet av 1800-talet i samband med järnspisarna. I dag har recepten utvecklats mer och mer för varje år. Det är inte heller ovanligt med flera olika sorters sylt, grädde och glass på våffelborden.
En uppstickare är också fullkornsvåfflan, ett lite nyttigare alternativ. Just eftersom våfflan är så flexibel receptmässigt så kan den varieras för att passa de flesta.
Det finns alternativ för att laga våfflor såväl utan gluten och laktos som att kunna göra helt veganska våfflor med rismjöl och sojamjöl i stället för ägg.
Den som vågar prova på något nytt kan ge sig på att göra våfflan lite matigare med exempelvis guacamole som tillbehör.