Pingsten är från början en kristen högtid men den firas även med anledning av placeringen på kalenderåret.
- Det var ett sätt att dela in året förr. Pingst är ju den sista vårhögtiden innan sommaren då många samlades och firade våren, säger Göran Sjögård.
Flera lekar som lustspel och pingstbrud, eller blomsterbrud som det också kallades, förknippas med högtiden.
- Förr fanns det någonting som kallades pingstbrud som den tidens ungdomar samlades kring. Det var en flicka som kläddes som brud och smyckades ut i blommor. Sedan fördes hon runt till gårdarna och tiggde mat som man festade på.
Pingstbrudar var vanligt förekommande i södra Sverige och speciellt i Östergötlands gamla bondesamhälle. Men trots namnet så har företeelsen ingen koppling till dagens tradition då många väljer att gifta sig under pingsthelgen.
- Tvärtom kanske, med tanke på att det var en stor sexuell anspelning i de här lekarna som ungdomarna deltog i, berättar Göran Sjögård.
Det finns faktiskt en pingsttradition som vi fortfarande håller fast vid trots att vi kanske inte vet om det.
- Något som alla inte vet är en gammal tradition är att göra utflykter. Man vet att folk har samlats på pingst, haft med sig mat och gett sig ut i naturen och festat. Till exempel finns en sådan fest omskriven vid Hornborgarsjön på 1700-talet, säger Göran Sjögård.
Att pingsten kallas för hänryckningens tid har flera förklaringar. Hänryckning betyder oemotståndlig njutning eller extas och kan mycket väl härstamma från lekar som pingstbrud. En mer etablerad förklaring är dock att när Jesus lärjungar blev uppfyllda av den helige Ande blev de hänryckta och började tala i tungor.
- Men i dag handlar nog hänryckning mer om att folk blir hänryckta över naturen då allt blir så prunkande och vackert.
Känner du dig själv hänryckt inför helgen?
- Ja, jag har inte riktigt tänkt i de banorna, men det ligger nog latent. Det är en förvåning och en glädje över att det blivit varmt och att allt i naturen börjar slå ut.