De går sista terminen på psykologprogrammet på Linköpings universitet och planerar att avsluta med ett projekt där målet är dubbel nytta. Dels att få till ett bra examensarbete och ett viktigt bidrag till forskningen, dels att hjälpa ett antal människor som mår dåligt över sitt utseende, sin kropp eller vikt.
Zenitstudien kallar de sitt arbete som är en internetbehandlingsstudie om ätstörningar, med fokus främst på bulimi och hetsätning. Anmälan öppnade i måndags, och de söker patienter i hela landet.
Studenterna ser flera vinster med nätbehandling jämfört med mer traditionell behandling ansikte mot ansikte.
– Det är mer tidseffektivt, och man kan nå grupper man annars inte når. Såna som inte vill eller inte har tiden att ta sig till en psykiatrisk klinik, säger Hedvig Andersson.
– Vi sätter inte heller något krav på diagnos, så många som hade trillat mellan stolarna annars kan vara med här. Och så är det ju kostnadseffektivt på lång sikt, säger Nicole Parmskog.
De som anmäler sig till studien behandlas enligt ett fast program, men har också regelbunden personlig kontakt med någon av behandlarna via mejl. Ena halvan av behandlingen är inriktad på själva ätstörningen, och är i stort sett samma för alla patienter. Den andra halvan riktar in sig på eventuella medföljande problem, som depression eller ångest, och är skräddarsydd för varje patient.
– Det är viktigt med kontakten, så att vi håller koll och noggrant följer upp allt, med tanke på självmordsrisk och annat, säger Anna Svanberg Wärn.
Behandlingen är främst baserad på kognitiv beteendeterapi, KBT.
– Har man en ätstörning finns det olika sätt att bli fri från den. Fokus i den här behandlingen är att på olika sätt förändra beteenden kopplade till ätstörningen, säger Hedvig Andersson.
– Det man lär sig i terapin tar man med sig för att utmana svårigheter i sitt vardagsliv, säger Emelie Hjort.
Det kan handla om att föra matdagbok, för att se och kunna ändra på ätmönster. Viktigt är också att hålla motivationen uppe genom att ha en struktur med tydliga kontakttider när behandlare och patient stämmer av.
Personer som uppfyller kriterierna för anorexi utesluts från studien, eftersom de bedöms behöva mer intensiv och långvarig vård, och ofta även somatisk sådan.
I kulisserna finns förstås Gerhard Andersson, psykolog, professor på universitetet och internationellt erkänd pionjär när det gäller självhjälpsbehandling via internet. Flera studier han varit inblandad i visar att internetbehandlingar får bättre och bättre resultat och många gånger är lika bra som traditionella behandlingar. Han liksom de två övriga handledarna, professor Ata Ghaderi och doktor Sandra Weineland, har dessutom gedigen erfarenhet kring både forskning och behandling av just ätstörningar.
Målet med studien är att se om studenternas modell fungerar. Därför låter de hälften av dem som anmält sig vara kontrollgrupp. De får vara utan behandling, så att det går att jämföra om de behandlade faktiskt mår bättre efter de åtta veckorna projektet pågår. Efter färdig behandling får dock kontrollgruppen samma behandling.
Förhoppningen är att studien ska leva vidare.
– Det är tänkbart att den kan användas på olika kliniker, säger Hedvig Andersson.
– Vi hoppas kunna publicera den som vetenskaplig artikel. Förhoppningsvis gör vi revolution inom området ... säger Anna Svanberg Wärn.