Elias Aguirre (S), tillträdande politisk ordförande för barn- och ungdomsnämnden, säger sig ha dubbla känslor inför profil- och spetsklasserna.
I januari sker skolvalet till årskurs sju och trycket är högt efter en plats på de populära profil- och spetsutbildningarna i exempelvis dans, samhällskunskap, ishockey, musik, eller fotboll. Det är extrautbildning i elevens intresse vid sidan av ordinarie schema.
Några högstadieskolor med profil- eller spetsutbildningar har också ett geografiskt läge som många elever uppfattar som attraktivt, däribland Berzeliusskolan och Folkungaskolan. Det ökar ytterligare konkurrensen om platser där.
Alla elever i årskurs sex måste lämna in önskemål om skola till högstadiet, enligt det som politiskt kallas det fria skolvalet. Förfarandet är dock varken fritt eller ett val; det rör sig om ett önskemål, och det är kommunen som placerar ut elever enligt en princip om avstånd till skolan i konkurrens med andra sökande.
För just profil- och spetsklasserna gäller inte närhetsprincipen. De sökande ska göra antagningstest och platserna går till dem som enligt bedömningen lyckas bäst. Alla konkurrerar på lika villkor oavsett bostadsadress.
Men – för att ha en chans till en plats måste man söka den. Och ansökningsprocessen avslöjar en segregation på de populära profil- och spetsklasserna.
Corren har gått igenom siffror över de sexor som sökte profil- och spetsutbildningar till skolstarten hösten 2021 och hösten 2022. Endast 19 ansökningar av totalt 1 225, kom från sexor på en skola i Linköpings tre utpekade socialt eftersatta områden Ryd, Berga och Skäggetorp, i sökomgången för 2021. I sökomgången för 2022 sökte totalt 1 352 elever och 33 ansökningar kom från dessa områden.
Elias Aguirre (S), tillträdande politisk ordförande för barn- och ungdomsnämnden, säger om den här situationen:
– Jag har dubbla känslor för profil- och spetsklasserna.
Är det troligt att så få barn från dessa delar av stan är intresserade av profil- och spetsutbildningar?
– Nej så är det inte. Det blir socialt snedfördelat. Vi vet sen tidigare att familjer som är mer etablerade i det svenska samhället och kanske har en längre utbildningsbakgrund också gör mer aktiva skolval. Det märks tydligt i den här statistiken.
Snedfördelningen innebär ju att eleverna på profil- och spetsutbildningar får gå i socialt segregerade klasser, och att elever från eftersatta områden inte får del av de här utbildningarna. Ska man acceptera att det är så här, eller göra något åt det?
– Som jag ser det är det inte aktuellt att minska antalet platser eller avsluta några av klasserna av den här anledningen, säger Elias Aguirre.
Profil- och spetsklasserna är socialt segregerade – men samtidigt välfungerande och mycket populära. Därför ska de vara kvar, menar Elias Aguirre. Men, säger han, utbildningsförvaltningen kan jobba mer med information:
– Jag tror att det går att påverka sökmönster om man jobbar aktivt. Det är den vägen jag ser framåt om vi ska komma åt segregationen i de här klasserna.
Föräldrar som är väl etablerade i samhället, och har längre utbildning, gör ofta mer aktiva skolval för sina barn. Det kan leda till segregation i skolor och klasser.
Ann-Charlotte Jacobsson är rektor på Björnkärrsskolan i Ryd. Därifrån sökte tio elever, eller 0,7 procent av alla sökande sexor, till någon profil- eller spetsklass.
Hon beskriver att personalen hjälper elever inför ansökan – men mest med praktiska saker, som hur ansökan ska fyllas i:
– Vi är väldigt försiktiga med att lägga någon värdering i deras val eller att värdera någon skola framför en annan. Vi vet inte allt om alla skolor och vi kan inte jämföra dem. Det är ett föräldraansvar hur man väljer, säger hon.
Att så få elever från socialt eftersatta områden söker kan ha flera förklaringar, tror Ann-Charlotte Jacobsson. Vissa familjer kan sakna körkort eller bil och får svårare att ta sig runt till skolor för antagningstester. Andra kan ha svaga svenskkunskaper och svårt att förstå information om utbudet.
– Till stor del beror det nog på att man inte riktigt vet vad som finns, säger hon.
Emre Altun, Raman Bawaje, Amanda Kärnborg och Tilde Palmér uppmuntrar alla som tänker på en profilutbildning att våga söka. Antagningstesterna är en press men nervositeten släpper, säger de.
Att veta vilken högstadieskola man vill gå på kan kännas svårt för tolvåringar att ta ställning till, och svårt för vårdnadshavare att avgöra. De senaste åren har kommunen och flera fristående skolor också tagit bort möjligheten att besöka skolor på öppet hus-kvällar, först på grund av pandemin, och i år för att rektorer anser att digital information fungerar bra.
Föräldrar som har nätverk av kollegor och vänner med äldre barn, eller barn som medverkar i föreningar, lutar sig ofta på råd därifrån för besluten.
Tilde Palmér, Raman Bawaje, Amanda Kärnborg och Emre Altun är elever som grundat sina val i fritidsintressen. De har spelat fotboll i olika föreningar sedan de var små och går nu i sjuan på fotbollsprofilen på Arenaskolan.
– Jaaa, säger alla fyra på frågan om det kändes självklart att önska fotbollsprofilen som förstahandsval.
Raman gick i sexan på Vreta kloster skola, Emre gick på Atlas, Amanda på Kvinneby och Tilde på Tallbodaskolan. De tycker att det är stor bostadsspridning i klassen.
– Det är bra för då lär man känna många fler kompisar, säger Amanda.
Önskemål-om-skola-processen innebar en del stress, säger Tilde, Raman, Emre och Amanda. De minns hur alla, oavsett vad de sökt, var nervösa.
– Det gick en massa rykten om att ”ingen” hade kommit in förra året, alla var oroliga, berättar Emre.
För den som söker till profil- eller spetsklass väntar också antagningstest.
– Man var väldigt nervös då och tänkte ”vad ska de tycka om mig”, berättar Emre.
– När antagningsbeskedet kom så blev jag så väldigt glad, säger Tilde.
Träning oavsett väder. Raman Bawaje, Emre Altun, Amanda Kärnborg och Tilde Palmér på fotbollstiden på Arenaskolan.
Raman säger att han kände viss prestationsångest över att ha blivit antagen i stor konkurrens med andra; som ett behov att visa att han höll måttet i fotbollen.
– Det har släppt lite nu, säger han och ler.
Trots stressen ska man våga söka till profilklass om man känner sig lockad av det, säger Tilde, Raman, Amanda och Emre. De ger ett annat viktigt råd också: Sök många skolor.
– Jag hade kompisar som bara skrev tre skolor på ansökan. De kom inte in på någon. Och då placerade kommunen ut dem på skolor, och de trivs inte så bra där. Så önska många skolor! säger Emre.
Spridningen av elever som Raman, Tilde, Amanda och Tilde nämner är något som Elias Aguirre (S) vill se mer av i alla profil- och spetsklasser. Han tror att det går med minskad segregation på flera samhällsområden:
– Ju mer vi ser till att människor kommer in i arbete och bor integrerat i olika delar av Linköping, desto bättre.