På ett villabygge i Tallboda har ukrainarna Ravil Mammadov, Yurii Hilevych och Osip Terlich arbetat. Men de fick sluta efter att ha påtalat att de inte fått den lön som de haft rätt till enligt avtalet med arbetsgivaren, företaget Din projektledare i Linköping AB. Nu har arbetarna gått ut i blockad mot företaget tillsammans med sitt fackförbund SAC (Sveriges arbetares centralorganisation – Syndikalisterna) och dess lokala avdelningar. En blockad innebär att facket förhindrar arbete på ett företag, till exempel genom att stoppa leveranser av varor. Arbetarnas fackliga ombud Philipp Galtsov är med och översätter.
– Den 31 januari fick vi veta att vi inte kommer att jobba kvar. Ingen har sagt någon anledning, men vi gissar att det handlar om att vi varit i kontakt med fackföreningen, säger Yurii Hilevych.
Totalt handlar det om närmre 160 000 kronor som arbetarna menar att företaget är skyldigt i utebliven lön, utöver den semesterersättning som inte betalats ut.
Ravil Mammadov är den som företaget är skyldigt mest pengar – hela 109 000 kronor enligt honom själv. Dessutom har han blivit av med lägenheten som han hyrde av arbetsgivaren.
– Jag har kontaktat socialtjänsten, eftersom jag blev av inte bara med jobbet, utan också min lägenhet. Jag hade ingenstans att bo, säger han.
En oro som de tre arbetarna delar är att arbetsgivaren inte betalat tillräckligt med skatt för dem. Vissa av dem har inte heller fått sina anställningsavtal, och lönespecar har saknats. Arbetarna berättar dessutom att de inte haft tillgång till toalett på bygget, utan tvingats uträtta sina behov utomhus.
Blockaden som nu införts blir dock mer en symbolisk handling – på förmiddagen den 14 februari samlas arbetarna och deras fackkamrater utanför villabygget, men ingen från företaget är på plats. Däremot kommer polisen förbi. De säger att det finns kameror på bygget som fångat upp de fackligas närvaro. Men efter ett kort samtal åker de iväg igen.
När vi försöker nå företaget hänvisar de till sitt ombud, juristen Jakob Lindholm på Arbetsrättsbyrån MBL 11. Han framhåller att de anställda ska ha haft provanställningar, och att företaget därför inte behövt ange något skäl för att avbryta dessa. Lindholm tillbakavisar även arbetarnas krav på betalning av löneskulder.
– Kraven bestrids. Jag kan inte gå in på detaljnivå, men de bestrids, säger han.
Enligt SAC har företaget vägrat förhandla med dem om arbetarnas löner. Jakob Lindholm menar istället att det är facket som inte velat förhandla.
– Man ställde upp som ultimatum att det skulle spelas in, vilket vi inte gick med på. Jag hade även förslag på andra typer av förhandlingar, skriftligt till exempel, men det ville de inte heller. I och med att det ställdes upp ett ultimatum så är bolagets inställning att det är syndikalisterna som vägrat att förhandla.
– Det gör också att vi inte fått någon utförlig förklaring till vad de grundar sina krav på, och då har vi heller inte fått möjlighet att bemöta dem.
Enligt arbetarna har inte alla fått anställningsavtal. Hur ser du på det?
– Som jag har förstått det så stämmer inte det. Det jag har fått till mig från bolaget är att de fått anställningsavtal.
Har du sett anställningsavtalen själv?
– Jag har inte tagit del av några anställningsavtal, men jag har inte heller efterfrågat det.
Enligt arbetarna har det inte funnits toaletter på bygget. Varför har det varit så?
– Bolaget tillbakavisar att det skulle ha varit så, säger Jakob Lindholm och tillägger att arbetsgivaren ska ha sagt till de anställde efter att de misskött toaletterna.
Vad har det varit för toaletter?
– Det vet jag inte, men inställningen är att det har funnits toaletter.
Det fackliga ombudet Philipp Galtsov erkänner att man inte velat förhandla utan att spela in. Han förklarar det med att det annars är svårt för SAC att dokumentera sina försök att åstadkomma en förhandling i sak, samt att förbundet tidigare upplevt hotfulla situationer under förhandlingar.
– Vår jurist blev en gång hotad av en arbetsgivare, och den arbetsgivaren dömdes senare till sex månaders fängelse. Om det inte spelats in vet vi inte vad som skulle kunnat hända, säger han.
Frågan om huruvida företaget vägrat förhandla ligger nu hos Arbetsdomstolen.