Dejan Petrovic jobbar som NO- och mattelärare i Linköping sedan 2001. Han mår bäst i sitt klassrum och det vill han inte byta till något annat.
– Varje dag går jag till mitt jobb med ett leende. Jag älskar mitt jobb för mycket men jag får också för mycket tillbaka från mina elever. Alla mina elever har mitt telefonnummer och kan ringa mig fram till klockan 22, om de behöver det. Min fritid är också min familjs tid. Men mina elever ingår i familjen och det stödjer mina barn och min fru till fullo, säger han.
Dejan Petrovic räds däremot inte andra uppdrag än läraruppdraget. Han var proffsbasketspelare i Serbien och spelade basket även i Grekland innan han kom till Sverige – på grund av kärlek. Sin fru Daniela träffade han i hemstaden Kragujevac när hon var på sommarbesök hos släkten, men hon var uppvuxen och levde i Sverige. Det sa klick vid första ögonkastet och Dejan följde sitt hjärta.
När det var dags för Daniela att åka tillbaka till Sverige åkte Dejan med.
I Sverige började han sin karriär i Motala basketklubb som spelare för att sedan bli tränare i Norrköping och i Linköping. Och hur "halkade" han in på lärarjobbet i grundskolan?
– Jag hade hemifrån en universitetsutbildning som biolog och hade redan hunnit jobba några månader som gymnasielärare. Så var det i mitt hemland och i min familj, proffssport i all ära, men man måste skaffa sig en utbildning. Här läste jag flera kurser på Linköpings universitet och kompletterade mitt diplom.
På den vägen fick han sin lärarlegitimation. I många år kombinerade Dejan Petrovic baskettränarjobb, först i Norrköping, sedan i Linköping, med lärarjobbet. En hel del av hans elever tränade också basket så när de eleverna blev lite äldre och fick sin förre detta lärare till tränare förekom det ibland både läxhjälp i kemi/biologi och i matte i omklädningsrummet efter träningen.
– När jag och min fru läser det som mina elever skriver via sociala medier till mig, om hur jag har påverkat dem, gråter vi ibland. Jag har bara gjort det som jag tycker att en lärare ska göra.
Dejan Petrovic fick diagnosen cancer i buken 2012 och har opererats flera gånger sedan dess – och behandlades med cytostatika. Han planerade så att han hade cytostatikabehandlingen på fredag och han gick till jobbet på måndag.
– Jag mår bäst i klassrummet.