Det var i fredags som Corren berättade om den avgående vd:ns fallskärmsavtal (se faktaruta). Lejonfastigheters styrelseordförande Rutger Starwing sa då bland annat:
– Han har varit vd i 17 år ... De här förmånerna har inte ändrats, de går inte att omförhandla. Jag kan inte försvara någonting sådant, det förstår du va? Jag vill inte skälla på mina företrädare, men de gjorde så här över lag tyvärr.
När Corren tittar närmare på avtalen framgår dock att ordförandens uttalande inte överensstämmer med verkligheten.
Inte på 90-talet
Det första av Per Ridnes avtal undertecknades 1996 av dåvarande ordförande Lennart Olsson. Då fanns inget avgångsvederlag med i kontraktet och uppsägningstiden från bolagets sida var tolv månader. Månadslönen var 45 000 kronor.
Först 2004 gjordes en större förändring i avtalet. Lönen höjdes till 76 000 kronor och bolagets uppsägningstid förlängdes till 24 månader. Avtalet är underskrivet av dåvarande ordförande, numera avlidne Lars Berg, samt vice ordförande Rutger Starwing.
Den första gången ordet avgångsvederlag nämns i kontraktet var år 2007, återigen undertecknat av Starwing som hunnit bli ordförande. Månadslönen var då 96 000 kronor, uppsägningstiden sex månader från bolagets sida plus en fallskärm på 24 månadslöner.
År 2009 förlängdes avgångsvederlaget till 30 månadslöner och uppsägningstiden till nio månader, med Rutger Starwing vid pennan.
Varför sa du att avtalet med fallskärmen tecknades på 90-talet?
– Det var det från början alltså, säger Rutger Starwing.
Nej, det första avtalet har en uppsägningstid på tolv månader.
– Det är ju samma sak.
Nej, det är det inte.
– Jag kom in i bolaget 2004 som vice ordförande och fick ihop det med en sosse, Lars Berg. Jag hade inte sett några tidigare handlingar och han sa att vi ska förnya avtal. Han påstod att det här var en fortsättning på föregående avtal, som han ärvt av sina föregångare.
Funderade du inte på att kolla upp det?
– Nej, eftersom det var första gången jag klev in som vice ordförande och han var garvad fackgubbe. Jag var bombsäker på att det var rätt naturligtvis. Men det skulle jag givetvis ha gjort, det fattar jag också.
Men det var ändå du som förde in begreppet avgångsvederlag i avtalet år 2007?
– Ja, jag såg det inte på det sättet. Jag kan inte säga någonting annat. Det enda jag kan säga är att Per Ridne är värd sin vikt i guld.
Rutger Starwings förklaring till varför villkoren förbättrades ytterligare 2009 är att vd:n uttryckte önskemål om att sluta och styrelsen månade om att behålla honom.