Kompletterande värmekällor blir då mer och mer intressanta. Kaminer - med och utan värmebevarande sten -- vedspisar, kakelugnar, gjutjärnskaminer och murade spisar skänker extra värme och lägre elräkningar.
De är förstås inte heller gratis att köpa och installera och det finns regler som vi bör ta till oss innan första brasan tänds. Hela proceduren dock med frågan: vad ska vi välja?
Murade spisar har extra hög mysfaktor men brinner mest för kråkorna. Och för den som sitter precis framför brasan.
Kakelugnen kom till Sverige under 1700-talet för att värmen just skulle tas till vara bättre. 1767 kom Carl Johan Cronstedt och Fabian Wrede på en konstruktion som gjorde kakelugnarna än mer effektiva. De lät bygga in flera rökgaskanaler i ugnen. Värmeenergin togs till vara genom att magasineras i tegelmassa.
Många kakelugnar har slängts ut ur svenska hem. Elvärmen kom ju, gubevars, och få hade en aning om ordet energikris. Kakelugnarna är numera på stark tillbakagång och anpassade efter dagens krav. Men de har fått konkurrens av diverse andra värmekällor.
För den som funderar på att skaffa ett värmetillägg i sin bostad lönar det sig att först inhämta information. Sådan kan man bland annat få hos Konsumentverket. På hemsidan, www.konsumentverket.se, står just att kakelugnar kan köpas dels nya i byggsats, dels som gamla för nedmontering och återanvändning.
För att värmen ska spridas bra bör huset ha en öppen planlösning, allt enligt Konsumentverket. Både kakelugnar och täljstensugnar ger värme långt efter att själva elden slocknat. Hur mycket värme beror på ugnens vikt och på hur mycket som eldas.
Kakelugnar och täljstenskaminer kan väga åtskilliga kilon och måste stå på stadigt underlag.
Lättare braskaminer kräver inte fundament eller förstärkt golvbjälklag. Men genom att braskaminen inte väger så mycket lagrar den heller inte värmen. Braskamin är dock effektivare än en öppen spis.
Det finns också spisinsatser att fundera över. Det är en liten sluten kamin med luckor som kan monteras i en öppen spis och på så sätt stannar värmen kvar längre i bostaden.
En murad kassett i en öppen spis är precis vad Yvonne och Niklas Persson har i ett teverum i källaren på sin villa i Berg. De köpte ett 70-tals hus för några år sedan, renoverade det och satsade på två kompletterande värmekällor förutom fjärrvärmen.
I källarvåningen blev det kassetten som murades in i en öppen spis och på övervåningen en kakelugn. Så här års eldas det hos familjen Persson nästan varje dag och kakelugnen och öppna spisen står för lite mer än myseldning. Ungefär 5 000 kronor sparas i värmekostnader på ett år efter att veden är betald.
Sedan ska förstås själva investeringarna i värmekällor räknas med och i det här fallet också fundament och egen skorsten till kakelugnen.
Att tänka på:
n Bygganmälan till kommunens byggnadsnämnd krävs minst tre veckor innan installation. Sotare måste kontaktas för besiktning och godkännande av eldstad och skorsten. Observera, innan man börjar elda.
n En braskamin eller kakelkamin kan ha så kallad P-märkning. Då är den testad av Sveriges provnings- och forskningsinstitut, SP, i Borås.
En sådan märkning betyder att höga krav ställts på funktion, miljö och effektivitet.
n Braskaminer och kakelugnar kan också märkas med det nordiska miljömärket Svanen. Kaminen har då hög verkningsgrad och ger låga utsläpp av miljö- och hälsofarliga ämnen. Kaminen tillverkas utan onödiga gifter och metaller.
n Verkningsgraden anges i procent och är den del av vedens energi som omvandlas till värme i rummet. En vanlig öppen spis kan ha en verkningsgrad på 5--10 procent medan en kakelugn kan ha 80 procent och till och med ännu mer. Braskaminer hamnar ofta på mellan 60 och 80 procent. Frågan är alltså vad man är ute efter. Mysbrasor eller extra värme? Hög effekt är förstås bra, men kan i vissa bostäder ge för hög värme.
n Täljsten är en metamorf bergart och det betyder att den är bildad av andra bergarter under tryck och hög temperatur. Det var för cirka 400 miljoner år sedan som täljstenen bildades, den är mjuk lätt att forma och tål värme upp till 1 550 grader.
n Vedeldning är en hel vetenskap. Om man eldar rätt ska röken vara nästan osynlig vid varmt väder och vitaktig vid kallt väder. Är den svart, gråsvart eller gul är förbränningen dålig eller så är det fel bränsle. Ett tips är att öka lufttillförseln.
Det är förbjudet att elda spånskivor, sopor, målat eller impregnerat virke, plast och behandlat papper.
Veden, som ska eldas bör vara torr, helst ska den ha huggits året innan och varit lagrad på torr plats. Bästa värmen fås av kluven björkved. Den brinner lugnare än barrved.
Om man eldar med träslag som ger högt värmevärde, till exempel ek och bok, ska den veden blandas med annat träslag. Eldstaden kan annars riskera skador.