Det okända herresätet öster om Linköping

Vår stad

I det tidiga 1800-talet ägdes Ekenäs av Svante Banér. Han hade i sina två äktenskap sammanlagt åtta barn. Hans andra hustru, Caroline Wallerstråle, var 36 år yngre än Banér.

Svante Banér avled i september 1817. Då var deras yngste son Carl bara några månader gammal. I det påföljande arvsskiftet avsöndrades Mauritzholm från Ekenäs och tillföll den lille Carl Banér.

Modern och hennes lille son bosatte sig då på Mauritzholm, vars byggnader var ganska ålderdomliga. Carl Banér kom att göra en militär karriär, men begärde och fick löjtnants avsked 1845. Samma år uppdrog han till den östgötska storbyggmästaren Abraham Nyström från Kristberg att uppföra en ny mer ståndsmässig huvudbyggnad samt två flyglar. På byggnadernas fasader återfinns än idag en rad av de för Nyström så karaktäristiska terracottaornamenten.

Hösten 1847 gifte sig Carl Banér med den varmt religiösa Lotten Bergenstråhle. Mauritzholm var då inrett som ett traditionellt herrgårdshem, rustat för att ta emot många gäster. I vagnslidret fanns flera representativa vagnar, bland annat en dyrbar landå.

Lotten Bergenstråhle ägnade stor kraft åt välgörenhet och kom att stå drottning Sofia mycket nära.

Efter Banérs bortgång 1854 köpte brukspatronen Henning Trozelli Mauritzholm. Genom ett ägobyte övergick gården året därpå i brodern löjtnanten Janne Trozellis ägo. Tillsammans med sin hustru Amelie Sparre hade Janne Trozelli sju barn. Efter flera års sjukdom avled Trozelli 1864 i lungsot endast 36 år gammal.

År 1868, några år efter Trozellis bortgång, sålde hans änka Mauritzholm till Alreikska stipendiefonden som testamentariskt bildats efter den i Bankekind födde Anders Alreiks bortgång 1864. Gården har sedan dess drivits av arrendatorer eller förvaltare.

I början av 1840-talet utgjorde vargarna en verklig plåga i Östergötland, bara året 1840 sköts 40 vargar i länet. Den hösten härjade en vargflock i Örtomtatrakten varvid Mauritzholm drabbades hårt. En ko och en tjur dödades medan ytterligare tjugo kossor skadades. Såväl i bouppteckningen efter Carl Banér 1854 som efter Janne Trozelli 1864 anges att det fanns vargnät på gården.

Tilläggas bör att gården fått sitt namn efter greve Mauritz Wellingk, som ägde egendomen 1687-1726. 1909 fick Alreikska fonden avslag på sin begäran att få sälja Mauritzholm.

Tack Roland och Sam Lundgren.