Doktorsexamen var inte nog för Skolverket

Jesper Svartz från Ljungsbro kan inte annat än skratta.

Nu, vill säga. När han de två första gångerna fick Skolverkets svar på ansökan om lärarbehörighet var det betydligt lättare att hålla sig för skratt.

Men vi tar vi tar det från början. Jesper Svartz är utbildad gymnasielärare i matte och kemi. Efter examen så fortsatte han att plugga kemi – till en magisterexamen – och biologi. Han forskarutbildade sig, började forska och doktorerade så småningom i cellbiologi.

Sedan 2004, har han undervisat i matte, kemi, biologi och naturkunskap på en gymnasieskola i Mjölby.

Omkring årsskiftet ansökte han om lärarlegitimation. Svaret han fick var att han var behörig att undervisa i matematik och kemi. Inget mer.

Jesper skaffade fler dokument, bland annat intyg från universitetet och ett utlåtande från en namnkunnig professor vid Linköpings universitet. Men Skolverket lät sig inte heller, denna andra gång, imponeras.

– Ja, det absurda i det hela är att en lärarstudent som ska bli lärare i naturkunskap skulle få undervisa i naturkunskap, men inte jag. Trots att jag har läst tio gånger mer, säger Jesper.

Hela frågan är principiellt viktig, tycker han, eftersom det säkert finns fler forskarutbildade pedagoger som faktiskt vill undervisa på gymnasiet.

– Skolverkets agerande är så märkligt, de verkar bara ha gått på ren formalia om vad grundutbildningen innehåller. Det går ju dessutom helt stick i stäv med intentionerna att stärka elevernas rätt till kunniga lärare.

Absurt, är ordet. Jesper överklagade nu en tredje gång. Den här gången till Förvaltningsrätten.

”Ämnet naturkunskap ....är en kombination av framförallt biologi, kemi, geologi/geografi, livskunskap och miljökunskap, alltså precis det som min utbildning täcker med magisterexamen i kemi och doktorsexamen i cellbiologi kompletterat med geografi och miljö", skriver han i sitt överklagande till Förvaltningsrätten.”

Häromdagen kom domen som konstaterar att han också i fortsättningen är behörig att undervisa ämnena biologi och naturkunskap.

I samma dom skriver också Skolverket att överklagandet ska bifallas. Alltså de tycker att Jesper ska ha lärarlegitimation trots att de själva sagt nej.

Anna Bergqvist, jurist på Skolverket säger - efter att ha tittat på ärendet – att förvaltningsdomstolens beslut är det riktiga.

Men varför sa ni nej och tvingade fram ett överklagande?

– Vårt uppdrag är att utreda och ta ställning till om de utbildningar som fullgjorts utöver en lärarexamen uppfyller kraven på behörighet. Men här verkar man inte ha gjort det. Det är bara att beklaga, säger hon.

Men slutet gott allting gott. Inte bara för Jesper Svartz, utan också för den gymnasieskola i Mjölby som även i fortsättningen har en av Sveriges bäst utbildade naturkunskapslärare i sin tjänst.