Dokumentationshets sänker skolan

Det är anmälningar om en pressad arbetsmiljö från både Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund. Hög arbetsbelastning är ett gemensamt problem. Framförallt tycks det handla om dokumentationshysterin.

– Nu måste lärares kärnuppdrag prioriteras, säger Sandra Wahlström, ordförande i Lärarförbundet i Linköping.

Förbundet har precis i dagarna lämnat in ett föreläggande, med krav att kommunen ska vidta åtgärder för att förbättra lärarnas arbetsmiljö, annars överlämnas ärendet till Arbetsmiljöverket.

Några av de främsta kraven handlar om att prioritera lärares kärnuppdrag. Arbetstiden räcker inte till, framförallt för att kravet på dokumentering slukar orimligt med tid och resurser.

– Vi är nu i ett helt absurt läge och inte ett dugg förvånade över PISA-utfallet, säger Sandra Wahlström.

Dokumentationshysterin har gått helt överstyr konstaterar hon. Att utbildningsminister Björklund nu börjar backa i frågan hjälper föga, tror hon.

– Har man satt en snöboll i rullning så har man.

Hon får – kanske oväntat – stöd i sin analys från ordförande i Barn- och ungdomsnämndens ordförande Catharina Rosencrantz (M).

– Arbetssituationen i skolan är pressad i dag, det är jag den första att skriva under på. Det är för mycket papper, dokument och planer som ska fyllas i och skickas hit eller dit, säger hon.

Boven i dramat är Skolinspektionen, det anser såväl Sandra Wahlström som Catharina Rosencrantz.

– Jag är väldigt kritisk till deras arbete i dag. Det föder administration. När vi så skickar allt de vill ha, vill de ha en sammanfattning. De orkar inte själva läsa allt det de kräver att skolan ska redovisa, säger Catharina Rosencrantz.

Hon jämför med sjukvården och konstaterar:

– Det har blivit en dokumentationssjuka i hela samhället. Vi håller på att kvalitetssäkra ihjäl oss med papper och ändå sjunker kvaliteten.

Sandra Wahlström är kritisk till att Skolinspektionen bara gör så kallade avvikelserapporteringar, alltså man tittar bara på felen. Hon föredrar det tidigare systemet där hela verksamheten utvärderades och där man fick förslag på förbättringar.

– I dag ser man inte till helheten och organisationen springer benen av sig för att inte få en prick i protokollet för att man missat någon plan eller missat att fylla i en rapport.

Kritik från Skolinspektionen – även om det handlar om kritik för en saknad plan – är inte något en skola vill ha. Det ser inte bra ut och risken är att föräldrar väljer bort skolan.

Catharina Rosencrantz och Sandra Wahlström är inte ensamma i sin kritik mot Skolinspektionen. Riksrevisionen som granskat Skolinspektionen kom för en tid sedan med svidande kritik mot myndigheten. Bland annat för att man lägger för mycket fokus på att granska dokument. Enligt revisionen har 60 procent av de rektorer som Riksrevisionen frågat, uppgett att Skolinspektionen inte bedömt undervisningen överhuvudtaget vid sin inspektion. De granskar inte det i skolan som påverkar elevernas kunskapsresultat mest, nämligen undervisningen, löd Riksrevisionens dom.

Sandra Wahlström håller helt med i den bedömningen men säger samtidigt;

– Ska man ta inspektionen i försvar, så utför de väl det uppdrag de har fått av utbildningsminister Björklund.

I Linköping funderar man över vad som kan göras för att lärarna ska få möjlighet att fokusera på undervisningen. Förslaget att inrätta så kallade lärarsekreterare – som införts på prov på vissa håll – och som Alliansen i Linköping ställt sig bakom är Catharina Rosencrantz inte så förtjust i, trots sin partitillhörighet.

– Vi måste komma bort från roten till administrationen, inte lägga över den på någon annan, säger hon.