"Det här är en diagnos som finns i alla samhällsklasser, i alla kulturer, hos enspråkiga barn och flerspråkiga barn", säger professor Christina Reuterskiöld vid Linköpings universitet.
Fredagen den 14 oktober är det den internationella dagen för att uppmärksamma språkstörning (DLD Awareness Day). Du kanske inte vet vad det är? Då är du inte ensam.
Tänk dig att du går i skolan. Du är barn och det enda språk som du, dina föräldrar och din omgivning pratar är svenska. Läraren i klassrummet har en genomgång om Sveriges historia, på svenska. Du hänger inte med, fast du vet en hel del om historia. Du hör att läraren berättar saker, men det är så långa och svåra ord så du tappar bort sammanhanget. Så kan det kännas för den som lever med språkstörning.
– Det är en medicinsk diagnos och den vanligaste neuropsykiatriska funktionsnedsättningen. Personer med språkstörning ser ut och fungerar som alla andra, men utvecklas inte på samma sätt i sin språkliga förmåga på sitt modersmål. I förskoleåldern har samhället en ganska frigjord syn på barns språkliga förmåga, att alla är olika. Men i skolåldern så belastas den språkliga förmågan mer och man förväntas följa ett mönster. All inlärning i skolan sker genom språket, det är därför det blir så svårt för de här barnen, säger professor Christina Reuterskiöld som forskar om just språkstörning vid Linköpings universitet.
Diagnosen språkstörning ställs av en legitimerad logoped. Liu är ett av landets sex lärosäten där den 4-åriga logopedutbildningen finns. Yrket beskrivs av forskarna som avgörande för att barn med språkstörning ska få rätt hjälp. Trots att språkstörning är relativt utbrett, är det förhållandevis okänt. Det är ungefär 7-10 procent av alla människor som har en språkstörning. Det kan jämföras med diagnosen autism som det är ungefär 1,5 procent som har.
– Språkstörning har inte haft några kända människor som stått på barrikaderna och gjort diagnosen bekant för allmänheten, säger Christina Reuterskiöld.
En språkstörning kan yttra sig på olika sätt, men handlar i stora drag om förmågan att använda språket. Det kan exempelvis handla om svårigheter att bygga meningar, beskriva händelser i dåtid och framtid och att läsa. Som ordet "hund" på ett papper, det består av fyra bokstäver som måste avläsas och sammanfogas till ett ord som i sin tur symboliserar ett levande djur med viftande svans.
– Man kanske har mindre ordförråd, har svårare för grammatik och har svårt att formulera sig. Språket är så grundläggande, det påverkar allt. Det påverkar kamratrelationer och hur det går i skolan. De här barnen kan i flera fall interagera och vara sociala, men ändå ha svårt att förstå det språkliga innehållet, säger doktoranden Lovisa Elm.
"Man kanske har mindre ordförråd, har svårare för grammatik och har svårt att formulera sig. Språket är så grundläggande, det påverkar allt", säger Lovisa Elm, doktorand vid Linköpings universitet.
Alla tre forskare är tydliga med att det här handlar inte om uttalssvårigheter, utan är svårigheter att både förstå och uttrycka sig med hjälp av språket. Det gäller både i tal och skrift. I genomsnitt finns det 2-3 barn i varje skolklass med språkstörning.
– Språkstörning kan misstas för andra saker, som att barnet är en blyg person eller har svårt för olika skolämnen rent intellektuellt. I själva verket kanske det är en strategi att vara tyst för att man har svårt att förstå den språkliga informationen. Även om det här är en grupp som ofta har det svårt i skolan är det inte bara i skolan som problem kan uppstå, men att ha en språkstörning genomsyrar hela livet, säger universitetslektorn Anna Ekström.
"Språkstörning kan misstas för andra saker, som att barnet är en blyg person eller har svårt för olika skolämnen rent intellektuellt", säger forskaren Anna Ekström vid Linköpings universitet.
Det finns forskning som visar att personer med språkstörning har ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa, inte klara skolan, utsättas för mobbning, hamna i utanförskap, i arbetslöshet eller kriminalitet. Det varierar när en språkstörning upptäcks, men vanligt är att barn diagnostiseras under förskoleåren.
– En språkstörning finns med individen genom livet, det är ingenting som växer bort. Skolperioden är ofta den allra jobbigaste perioden när man måste följa skolans tempo. Tidiga insatser rustar både barnet och omgivningen och gör situationen bättre. De allra flesta kan lära sig tillräckligt med bra stöd. Bildstöd är exempelvis bra. Det går att stötta, dels kan man bli starkare och dels kan man hitta vägar att kompensera, säger Christina Reuterskiöld.
– Det är avgörande för självbilden att man får stöd från början, säger Anna Ekström.
– Det här är en diagnos som finns i alla samhällsklasser, i alla kulturer, hos enspråkiga barn och flerspråkiga barn, säger professor Christina Reuterskiöld.