"Dra åt antibiotikakranen räcker inte"

Fyra av fem svenskar som åker till Indien kommer hem med multiresistenta tarmbakterier. Spridningen är så kraftig att den klassas som en pandemi, enligt professor Håkan Hanberger.

Motståndskraftiga. Andelen resistenta tarmbakterier har tiodubblats i Sverige under den senaste tioårsperioden.
Foto: Anders Alm

Motståndskraftiga. Andelen resistenta tarmbakterier har tiodubblats i Sverige under den senaste tioårsperioden. Foto: Anders Alm

Foto: Anders Alm

LINKÖPING2014-11-21 09:08

Han är ansvarig för antibiotikastrategin i landstinget och även professor i infektionsmedicin.

– Det här resistenta tarmbakterierna sprider sig som en löpeld i världen. Det är en tiodubbling på en tioårsperiod i Sverige från att ha varit nästan noll, säger Håkan Hanberger.

Han understryker att det är viktigt att skilja de olika bakterierna åt. Det som har tiodubblats är just spridningen av motståndskraftiga E-colibakterier.

Så många som fyra av fem som åker till Indien drabbas, varannan som åker till Egypten och var tredje Thailandsresenär.

– Man vet att resande är en jätterisk. Vårt huvudproblem är att man drabbas om man åker utomlands, säger Håkan Hanberger.

Förutom att hålla en bra livsmedelshygien är det inte så mycket resenären själv kan göra för att skydda sig.

– Man kan inte svälta sig igenom en Indienresa, säger Håkan Hanberger.

Ofta ger tarmbakterierna inga symtom och försvinner av sig själva efter någon månad. Men de kan hinna orsaka svårbehandlade urinvägsinfektioner, framför allt hos kvinnor.

Generellt sett har antibiotikaanvändandet gått ner i Sverige över tid. Hos barn under fyra år med hela 70 procent, enligt professorn.

Ändå fortsätter andelen resistenta bakterier att öka. Det gäller även för luftvägsbakterier som till exempel pneumokocker. En bakterie som kan orsaka både lunginflammation och blodförgiftning.

– Därför räcker det inte med att dra åt antibiotikakranen. Det krävs andra åtgärder, säger Håkan Hanberger.

Han berättar att nya antibiotika håller på att tas fram av det europeiska konsortiet Innovativ medicin, som finansieras av både läkemedelsindustrin och anslag från EU. Mellan 15 och 20 olika forskarlag i Europa samarbetar för att snabbt kunna ta fram nya mediciner.

– Just nu testar de antikroppsbehandling mot MRSA på samma sätt som mot ebola, säger Håkan Hanberger.

När det gäller spridningen av MRSA, så kallade gula stafylokocker även kallade sjukhussjukan, är Sverige ett av de bästa länderna i världen.

– Där har vi har ett världsunikt läge och ligger mycket lägre än alla andra, säger Håkan Hanberger.

Men vad kan egentligen Östergötland göra åt att världen missbrukar antibiotika?

– Ställa krav på att stödja internationella nätverk och åtgärder. Vi måste tillsammans hitta en ny affärsmodell för läkemedelsindustrin så att de kan tjäna pengar på nya antibiotika även om de blir restriktivt använda, säger Håkan Hanberger.

Han fortsätter:

– För vi kommer att få fler och fler patienter som drabbas av svårbehandlade infektioner.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om