– Det var en jävla resa.
Alexander "Lelle" Aronsson jobbar som driftchef på Vikbolands taxi. Tidigt i morse blev han väckt av ett samtal som berättade om inbrottet som skett på depån i Malmskogen öster om Linköping.
– Jag åkte in till jobbet direkt och kollade på övervakningskameran. Där såg vi att de kommit in på området från skogen.
Alexander gick då bort till några grannar för att höra om någon sett något under natten.
– Jag pratade med tre grannar. De hade inte sett något. Sen kom jag till en fjärde som sa att han sett några som parkerat utanför vid klockan 04.00 i morse.
Grannen hade tagit ett foto på männen och deras bil.
– "Det här är ju guld!" sa jag, för man såg registreringsnumret och allt.
En snabb sökning på registreringsnumret gav träff på en äldre kvinna i Ljungsbro.
– Jag åkte dit för att försöka hitta bilen. Men när jag kom dit så var det ingen som öppnade.
Med tanke på kvinnans höga ålder misstänkte Alexander att hon troligtvis inte varit inblandad i inbrottet.
– Jag hittade några grannar och frågade om hon kanske hade någon son.
Det visste grannarna att hon hade. Alexander fick ett namn och började söka runt efter en adress. Till slut fick han träff på en man boende i en ort utanför Finspång.
– Så jag åkte dit och hittade bilen direkt. Sen knackade jag på dörren.
Åkte du dit själv?
– Ja, jag körde solo. Det var kanske dumt men jag var så irriterad. Det här hände på natten mellan måndag och tisdag också och de hade slagit sönder rutor och snott utrustning. Jag hade jobbat som en idiot och gick och lade mig vid 02.00 i natt. Och så fick jag ett samtal vid 05.00 om att det hade hänt igen.
När ingen öppnade dörren började Alexander höra sig för bland grannarna.
– En granne berättade att bilen tillhörde mannen på adressen och att han brukar komma hem sent.
En annan man berättade att han sett den misstänkte mannen och en kompanjon komma bärandes på en stor väska tidigt på morgonen.
– Det här var ju fullträff. Då ringde jag polisen och sa att jag har den här killen.
I väntan på att polispatrullen skulle hinna dit fick Alexander uppgifter från en grävmaskinist att den misstänkte mannen kommit tillbaka. Några minuter senare kom polisen fram och Alexander kunde berätta vad han fått veta.
– Snart såg vi en person som stod och sneglade på oss och sen sprang iväg. Då tog jag min bil och polisen tog sin och vi åkte efter. En av grävmaskinisterna skrek att två män sprungit iväg bort mot skogen. Så vi åkte efter.
Några hundra meter bort kom Alexander och poliserna ikapp de två männen som snabbt kunde gripas.
Hade de stöldgodset på sig?
– Ja, det var det som var så jävla bra. De hade tagit med sig allt de hade snott i en Ica-påse för att kanske dumpa det i skogen. Det var Fordonsdatorer, taxameter och surfplattor och så vidare.
De stulna föremålen fungerar nu som bevismaterial och Vikbolands taxi får vänta innan de kan få tillbaka dem.
– Men jag fick titta på dem och det är mina grejer.
Vilken vändning den här historien tog.
– Ja, det är helt sjukt. När jag stack iväg i morse ville jag bara ha tillbaka sakerna så att vi kunde börja jobba igen. Sen hände det så mycket grejer.
– Det tillhör ju... eller, det kanske inte tillhör mitt jobb egentligen. Men jag ville ha tillbaka mina saker, säger driftchefen.