Sent på kvällen den 9 juni 2019 fick polisen larm om att ett bombliknande föremål hittats utanför ett HVB-hem i Tannefors. Det var en 21-årig man som påstod att han hade hittat föremålet och personal på hemmet slog larm.
Nationella bombskyddet ryckte ut till platsen och kunde efter en undersökning slå fast att föremålet var ofarligt. Larmet kom endast två dagar efter den stora explosionen på Ådalagatan som orsakade omfattande materiell förstörelse.
På förmiddagen den 23 augusti samma år fick polisen ännu ett larm om att en misstänkt bomb hade hittats utanför det aktuella HVB-hemmet i Tannefors. Några dagar tidigare, den 19 augusti, hade en moped som apterats med sprängmedel exploderat på Garnisonen.
När larmet om det misstänkta föremålet i Tannefors kom tog polisen inga risker. Flera fastigheter i närheten utrymdes och över 300 personer evakuerades. Nya Tanneforsvägen var avstängd i flera timmar. Till slut, efter flera timmars arbete, kunde polisens bombtekniker slå fast att det bombliknande föremålet var ofarligt.
Polisen kom snart att rikta sina misstankar mot den 21-årige man som påstod att han hade hittat den första bombattrappen i Tannefors. Det visade sig att hans dna fanns på föremålet – under en tejpbit. Mannen hävdade att han höll i föremålet i samband med att han hittade det. Men någon förklaring till att hans dna fanns under tejpen kunde han inte ge.
– Ja, alltså, det är anmärkningsvärt att mitt dna har hamnat där. Jag kan inte svara på det.
Även på den andra bombattrappen säkrade polisens dna som kom från 21-åringen. Detta föremål säger sig mannen inte ha hållit i.
– Jag har varken sett eller rört bomben. Jag har inte ens varit nära föremålet, så jag vet inte hur mitt hårstrå kan ha hamnat där på tejpen. Jag vet inte hur mitt dna kan ha hamnat där, säger 21-åringen i förhör.
Kammaråklagare Erik Gunneland Dahlbäck har nu åtalat 21-åringen för falskt larm i samband med händelsen den 9 juni 2019. Åklagaren har även åtalat 21-åringen för grovt falskt larm för händelsen den 23 augusti samma år. "Brottet bör bedömas som grovt eftersom säkerhetsåtgärderna blev omfattande och drabbade många personer", skriver åklagaren i den stämningsansökan som nu har lämnats in till Linköpings tingsrätt.
Straffet för grovt falskt larm är fängelse i högst fyra år.