Sista augusti gör hon sin sista dag som socialchef i Åtvidaberg. Dagen efter kliver hon in på omsorgsförvaltningen som chef för en betydligt större organisation, med ett delvis annat fokus.
Även om det självklart är nervöst att komma till en ny arbetsplats är hon inte orolig. De arbetsuppgifter hon har är ungefär likadana som de hon har haft, upphöjt till tio kanske.
Den stora förändringen, säger hon, är att hon i Linköping kommer att jobba mera som beställare enligt den beställare-utförarmodell som Linköping använder sig av.
– I Åtvidaberg var jag allt på en gång.
Linda Ljungqvist är Linköpingstjejen som under sin chefskarriär avverkat en rad mindre östgötakommuner. Men fokus i arbetet har alltid varit vård och omsorg.
– Att arbeta med människor är något jag verkligen alltid har tyckt om.
Hon är 39 år och barnskötare i botten, men ett sommarjobb inom hemtjänsten fick henne att byta karriär.
– Jag trivdes så bra och blev kvar där några år.
När hon började plugga igen var det med siktet inställt på en karriär inom just vård och omsorg. Hon läste social omsorg och tog extrakurser i ekonomi. Något hon är mycket glad för i dag. Att ha en liten ekonomisk kompass i ett arbete som rör vård och omsorg i kommuner är ingen dum sak.
– Till syvende och sist är de pengarna som styr, konstaterar hon.
Inom hennes ansvarsområde finns många svåra och känsliga områden att hantera.
Hon nämner äldreomsorgen som står inför stora utmaningar nu när allt fler blir äldre. Här tror hon fullt och fast på teknikens möjligheter att underlätta för många äldre.
– Här måste vi hänga med och vara kreativa i hemmiljön för att skapa trygghet där. De flesta äldre vill trots allt bo kvar hemma så länge det är möjligt.
Omsorgsområdet står också inför stora utmaningar. Nu kommer det allt tätare rapporter om neddragningar inom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Många inom funktionshinderrörelsen menar att LSS håller på att urholkas och att många med funktionshinder får allt svårare – eller inte får möjlighet alls – att leva ett liv på samma villkor som alla andra.
– Ja, det här är svåra frågor som rör människor och familjer som har det väldigt tufft. Vi har ju vant vid en viss LSS-standard. När människor upplever att de måste strida mot myndigheterna, att Försäkringskassan drar åt, och kanske annat, ja då blir det en krissituation.
I listan över utmaningar nämner hon också integrationsfrågan som ett stort och utmanade område.
På det hela taget kan man konstatera att hon kommer att ha jobb så det räcker och blir över.
Våren var tämligen turbulent på omsorgsförvaltningen där förre direktören Peder Ellison inte fick förlängt förordnande. Men Linda är inte orolig för att det ska påverka hennes situation.
– Jag känner mig väldigt välkommen, säger hon och tillägger att hon också fått mycket hjälp, inte minst av den tidigare chefen Peder Ellison.
Från och med torsdag får hon lite närmare till jobbet. Men hon mister också, konstaterar hon, den tid för lite reflektion, som restiden till Åtvidaberg tidigare erbjöd.
– Jag får hitta ett annat sätt att rensa tankarna.
För det är lite av ett måste i ett yrke där nästan allt handlar om kontakter, sociala relationer och att ständigt tvingas hantera tuffa frågor. Men hon är bra på att stänga av jobbet, säger hon. En bra egenskap och helt nödvändig för att också ha tid att ägna åt "sitt andra liv" med familjen.
Att helt bli varm i kläderna och komma in i jobbet tar sin tid, det vet hon av egen erfarenhet.
– Det är viktigt att lyssna in organisationen och jag bedömer att det tar så där ett år innan jag är helt inne i det. Man måste acceptera att det tar tid att skapa nya relationer och att vänja sig vid nya arbetssätt. Det absolut viktigaste är att vi gör det tillsammans.