Linköpings kommun har valt ut 20 värdefulla områden i Linköpings stad och gör specifika åtgärder på två-tre av träden på varje plats. Det kallas för veteranisering och innebär att man påskyndar åldringen hos ekarna.
– Träden kommer fortsätta att leva, men vi vill snabbare få fram de strukturer och håligheter som är förknippade med äldre träd, säger kommunekologen Johan Molin.
Varför?
– De här åtgärderna gynnar all biologisk mångfald som är kopplad till gamla ekar. Exempelvis blir livet bättre för läderbaggen, som är kommunal ansvarsart, men även för svampar och andra organismer.
Men är det värt att förkorta ekarnas liv?
– Det är inte säkert att livet förkortas, vi räknar inte med att de kommer att dö före de andra ekarna. Dessutom gör vi åtgärder bara på yngre träd och vi väljer områden med många ekar, säger Johan Molin.
Just den här kyliga vinterdagen är specialister från Arboteket på plats i Ekholmen för att skapa fejkade blixtnedslag, ringbarkningar och naturliga fågelholkar i ekarna.
– Såna här åtgärder går att göra på alla träslag, men ek passar väldigt bra eftersom trädet är så pass starkt i veden, säger Kim Öllsjö från Arboteket.
Johan Molin säger:
– Vi har gjort många såna här veteraniseringar i Tinnerö tidigare och vet att det fungerar bra. Det finns väldigt många fina ekområden närmare stan som vi också ska göra det här arbetet i.
Arbetet lockar till sig internationellt intresse, den norske naturfilmaren Even Grimsgaard avsatte tre dagar för att filma i Linköping och hoppas att någon vill köpa och sända hans kommande dokumentär om veteranisering.
– Jag har också filmat i Danmark där man spränger i träden. Allt handlar om samma sak, att göra träden äldre, men man använder olika metoder. Det är ett väldigt intressant arbete att följa, säger Even Grimsgaard.
Nästa del av projektet blir att placera en mulmholk och en ekoxekompost i varje område. Mulmholken är fylld av organiskt material och fungerar som bostad för exempelvis olika småkryp.
Mulmholkar och ekoxekomposter finns redan i Tinnerö där det fungerar mycket bra.
Projektet kostar 350 000 kr totalt, varav hälften är pengar från ett LONA-bidrag.
– Det kommer att göras uppföljning och inventering, men det blir på lång sikt, kanske om tio år. Vi får se hur skadorna på träden läker först, säger Johan Molin.