Corren har i en serie artiklar belyst frågan om skolmaten.
Vi lät representanter från ett par elevråd lägga fram sina åsikter om skollunchen för de ledande politikerna i Linköpings barn- och ungdomsnämnd. Vid mötet gav Jonas Svedin, som tillsammans med Linda Johansson står för ordförandeskapet i Ånestadsskolans elevråd, sin syn på skolmaten.
- Potatisen är ofta antingen sönderkokt eller stenhård, säger han. Det är heller inte gott med korv som ser ut som en skrynkelklump. Och varför serveras bara pulvermos?
Linda Johansson menar att maten får stå för länge, därför blir en del rätter mindre aptitliga.
- Vi har ganska god skolmat, tycker Frida Ryman, sekreterare i Folkungaskolans elevråd, men det skulle behövas mer variation.
Hon berättar att vissa elever, som har gott om pengar, skippar skollunchen och går till affären och köper något istället. Eller äter nere på stan. En del är nog ganska kräsna, resonerar hon. På Ånestadskolan finns ungdomar som "äter upp barnbidraget" enligt Jonas Svedin, de byter skollunchen mot en pizza minst en gång i veckan.
- Det borde finnas filmjölk eller liknande som man kan ta om det är maträtter man inte tycker om, säger Annie Fredholm, vice ordförande i Folkungaskolans elevråd.
Eller se till att det serveras fler rätter som tilltalar folk, föreslår Jonas Svedin.
- Till exempel stekt kassler, stekt potatis och någon billig bearnaisesås, säger han.
Barn- och ungdomsnämndens ordförande, Birgitta Ståhl Öckinger (s) och vice ordförande Carin Lundén (m) lyssnar på vad ungdomarna berättar. De konstaterar att mycket av det de tar upp handlar om praktiska saker som har att göra med hur maten handhas ute på skolorna.
- Det är tillagningen ni klagar över, inte råvarorna, säger Carin Lundén. Och transporterad mat förlorar mycket i smak.
Birgitta Ståhl Öckinger tycker att maten som serveras ska vara varm och färdiglagad och att det ska vara snyggt omkring den.
Politikerna betonar att LK Kost och restaurang, som lagar luncherna till de flesta skolor i kommunen, fått flera utmärkelser för maten men att det alltid går att göra saker bättre. Däremot är de tveksamma till att elever skulle äta fil i stället för varm mat.
- Skollunchen ska innehålla en tredjedel av dagsbehovet, säger Birgitta Ståhl Öckinger och menar att det inte uppnås om eleverna tar filmjölk.
Här tycker elevrådsrepresentanterna ändå att det är bättre med en tallrik fil i matsalen, än en påse godis i affären. De båda företrädarna för barn- och ungdomsnämnden lyfter också fram hur det är med skolmat på andra håll i Europa.
- I Norge serveras ingen skolmat. Inte i Österrike heller, konstaterar Carin Lundén.
- Italienska skolbarn betalar 35 kronor per dag för skollunchen, säger Birgitta Ståhl Öckinger.
Jämförelsen imponerar inte på Jonas Svedin.
- Det jämnar nog ut sig på andra kostnader, kontrar han. I Italien har man kanske inte samma skatter som här.
Carin Lundén vill veta om eleverna någon gång får säga vad de tycker om skolmaten. Svaret blir nej. Ånestadsskolans matråd uppges vara skrotat.
- På Folkunga har vi ett matråd, men inte så mycket inflytande, säger Annie Fredholm.
Fungerande råd med verklig möjlighet att påverka vore ett steg framåt, enligt eleverna. Här skulle olika frågor kunna tas upp - som att eleverna själva vill blanda salladsbordets grönsaker istället för att få dem serverade i röror.
Birgitta Ståhl Öckinger förklarar att politikerna inte går in och detaljstyr hur maten ska se ut. Men de kan göra annat. I går var det möte i barn- och ungdomsnämndens presidium. Då togs elevernas synpunkter på skollunchen upp.
- Jag kommer att lämna en rapport om detta på barn- och ungdomsnämndens sammanträde nästa vecka, säger Birgitta Ståhl Öckinger.
- Jag ska också ta upp frågorna med Ann Tollbäck, chefen för Linköpings kommunala skolor, och föra ett resonemang med kommunens kostchef. Personalen i våra skolrestauranger måste sätta sig ned och diskutera hur de kan göra för att förbättra, för det finns ingen verksamhet som är så bra att den inte kan bli ännu bättre.
Nämndordföranden tycker att mötet med elevråden visar att ungdomarna upplever att de saknar inflytande. Att matråden inte fungerar bekräftar behovet av att jobba mer med elevdemokratifrågor.
Varje år skriver barn- och ungdomsnämnden ett verksamhetsuppdrag där det står vilka områden som skola och barnomsorg ska lägga extra krut på de närmaste åren.
- Jag skulle vilja se till att elevdemokratifrågor kommer in i verksamhetsuppdraget nästa år, säger Birgitta Ståhl Öckinger.