Två konton skapas under loppet av en månad där hot och ofredande uttryck avlöser varandra – ”Hon borde dö”,”Fuck you alla hatar”.
Och Ida är bara ett barn.
– Hon kom till mig direkt och sa: ”titta vad jag har fått”, berättar hennes mamma Anna Wallentinson när Corren träffar henne. Jag trodde inte att det var möjligt, att det var ett skämt, säger hon.
Anna är uppriven över den okontrollerade situationen, men inte bara för sin dotters skull som ändå har kunnat hantera inläggen bra.
– Hon är lite naiv och säger att om hon får veta vem det är kanske hon inte vill umgås med personen på några dagar. Barn förstår inte att det kan vara en kompis som kan göra så här.
Anna Wallentinson tog hårdast vid sig när inläggen om dotterns utseende kom och att flickan borde dö i cancer.
– De kändes så personligt riktade. Jag är förvånad över att barn använder ett sånt här språk och undrar vart samhället är på väg.
Tillsatte en krisgrupp
Anna berättar att skolan tidigt fick veta vad Ida utsatts för och att skolledningen omedelbart tog händelsen på allvar. De tillsatte en krisgrupp och tog kontakt med säkerhetsansvarig på Linköpings kommun som tagit en första kontakt med Kiks administratörer. Pedagogerna har också pratat med barnen om värdegrunder.
– Jag är positivt överraskad och trodde inte att skolan hade resurserna.
Samtidigt tycker hon att polisen för lättvindigt först valde att lägga ner anmälan med motiveringen att ”det är uppenbart att brottet inte går att utreda”.
Anna är tydlig med att hon inte vill bli omskriven för att människor ska tycka synd om Ida och familjen. Det hon vill är att belysa ett problem som blir allt mer aktuellt, där säkert många fler barn utsätts men där alla inte vågar prata med sina föräldrar.
– Vi får inte vara så naiva och tro att det här inte kan vara mitt barn. Nästa gång kan det vara Ida som skriver något om någon annan.
På frågan om Anna Wallentinson tycker att det är lämpligt att en elvaåring chattar på nätet svarar hon efter en stunds eftertanke.
– Egentligen inte, säger hon först men tillägger att hon kan se fördelar med att barnen kan kommunicera kostnadsfritt med varandra, oavsett mobilabonnemang.
Samtidigt inser hon att det inte längre är ett sunt forum och att man borde få barn att kunna umgås på andra sätt än via nätet.
– Men som förälder måste man acceptera att samhället förändras. Det är naivt att tro att barnen bara går till lekparken eller cyklar runt fritidsgården. Jag själv är expert på att sitta med min telefon och Ida följer mitt mönster, medger hon.
Barn misstänkliggjorda
Anna säger att hon pratar mycket med dottern om det som hänt och de går också kontinuerligt igenom flickans kontakter, både på Kik och Instagram.
– Förut har man tänkt att det bara är ”fula gubbar” som gör så här. Nu pratar vi om att den som skriver på hennes chatt ska Ida känna till, kunna peka ut i verkligheten och säga hej till.
Och det är kanske det som berör mest, inte bara Anna och hennes familj, utan också många andra barn på skolan som känner till händelsen att det troligtvis är någon i deras närhet som gör det här. Kontoskaparen som trakasserar Ida har även ställt frågor till andra barn i klassen om de vet vem hon är. Ett signalement på två användare har dessutom angivits, vilket i sin tur väckt spekulationer bland eleverna som lett till att flera barn misstänkliggjorts. Hur hanterar man att som elvaåring pekas ut som ”gärningsman”?
Vad skulle du vilja säga till den eller de personer som ligger bakom det här?
– Jag skulle vilja veta varför och gärna träffas för att få en förklaring.
Anna poängterar åter föräldraansvaret när det kommer till barnens nätvanor.
– Jag blir förbannad att man många gånger lägger över ansvaret på samhället som skolan eller polisen. Man måste våga ta eget ansvar. Det måste också få konsekvenser. Jag kommer inte att ge mig förrän vi tömt alla möjligheter att få veta vem eller vilka som ligger bakom det här, säger Anna Wallentinson.
Fotnot: Kik är en chatt som startade i Kanada 2009 och används i så kallade Smartphones, främst av ungdomar, i totalt 230 länder.