Emelie Fahlén bor med man och två små barn strax intill väg 1026 mellan Mantorp och Västerlösa. Hennes föräldrar bor ett stenkast bort. Båda familjerna blir granne med biogasanläggningen, om den blir verklighet.
– Vi bor på landet och är vana vid att det luktar och att det går tunga transporter på vägen. Men det här blir något helt annat. Det är inte hållbart. Det blir inte roligt att bo här, och frågan är vem som vill köpa huset om vi vill flytta, säger Emelie.
Emelie är en av många som har skickat protestbrev till kommunen, och en Facebookgrupp har bildats för att mobilisera motståndet. Flera av Västerlösaborna påpekar att biogas visserligen är bra för klimatet – men den borde placeras i ett industriområde och inte nära bostäder, menar de.
Västerlösa ligger mindre än en kilometer från den planerade biogasanläggningen och eventuell lukt skulle med västlig vind dra in i samhället.
Företaget som står bakom planerna på en biogasanläggning heter ST1 Biokraft. Enligt deras ansökan kommer anläggningen att generera 110 tunga transporter om dagen. Det skulle innebära mer än en fördubbling på väg 1026, från dagens cirka 70 transporter till 180.
Men projektledaren Carl Tullberg berättar nu att planerna håller på att ändras.
– Vi har lyssnat på den oro som finns och vi kommer att minska storleken på anläggningen. Det gör att antalet transporter kommer att sjunka rätt markant. Exakt hur mycket räknar vi på just nu. Vi kommer att bjuda in till ett nytt samrådsmöte i juni där vi informerar mer, säger Tullberg.
Västerlösaborna är även oroliga för lukten. Hur ser du på det?
– Allt som vi tar in, såväl gödsel som slaktavfall och matavfall, kommer som en pumpbar massa i slutna tankbilar. En modern biogasanläggning är byggd för hantera sådana ämnen i stort sett luktfritt. Så de boende kan känna sig rätt lugna med att de inte kommer att besväras av någon lukt, säger Carl Tullberg.
Varför bygger ni inte på ett industriområde i stället?
– Ungefär hälften av våra anläggningar, planerade och befintliga, är i första hand gödselbaserade och dem vill vi ha där lantbruket finns. I det här fallet har vi ett samarbete med Ås-Marås, som är en väldigt stor gård med mjölkkor. Det blir effektivt, för då slipper vi de transporterna – vi kan vi pumpa in gödsel från gården och pumpa tillbaka biogödsel, säger Carl Tullberg.
Ni kommer att hantera en del farliga kemikalier?
– Den hanteringen sköts enligt alla lagar och regler, och det handlar inte om stora volymer. Lagringen av flytande biogas har vi placerat så långt norrut vi kan, med maximalt avstånd till grannarna.
Carl Tullberg pekar på att man planerar flera åtgärder för att få anläggningen att smälta in bättre i miljön.
– Normalt är cisternerna som vi använder för rötningsprocessen 30–35 meter höga. Här blir de 20 meter, ungefär i höjd med de befintliga lagårdarna. Och vi kommer att plantera fler träd söder om anläggningen.
Politikerna i samhällsbyggnadsnämnden har hittills ställt sig positiva till biogasplanerna. Ett detaljplanearbete har inletts och beräknas vara klart tidigast 2026.
Parallellt med detaljplanen ska ST1 Biokraft ta fram en miljökonsekvensbeskrivning och ansöka om miljötillstånd.