Vi talar med Emilia inför hennes föreläsningar för Räddningstjänsten Östra Götaland, RTÖG, i Linköping.
Hon berättar om den tidiga drömmen, att bli soldat, och hur den blev verklighet för henne. Resan började med värnplikt i nio månader som sjukvårdsgruppbefäl för att 2003 gå vidare till utlandstjänst inom ett skyttekompani i Kosovo.
Där vaktade de som soldater sin "camp", alltså det egna bostadsområdet. Andra dagar gick man patrull och letade efter gömda vapen utomhus, i bilar och hemma hos folk i byarna.
Så långt var allt som förväntat men det fanns också en annan sida, en oväntad mörk sådan. Det var en grabbig kultur och starkt grupptryck som visade sig redan under utbildningen på hemmaplan.
– Det var kommentarer som att runka i min säng och trycka ner mig på olika sätt. Det värsta var ändå att osynliggöra mig, att avbryta mig när jag pratade och att få gå ensam och äta. Alltså rena härskartekniker, säger Emilia Åhfelt Dimitriadis.
Till slut anmälde hon trakasserierna till befälen. Hon blev lyssnad på och det gjordes en undersökning som resulterade i att hon fick två frågor: Vill du omplaceras och är det någon i gruppen du vill skicka hem?
– Nej tack, det vill jag inte, svarade Emila.
Det var då intresset för arbetsmiljö tog fart och insikten om hur viktig trygghet är på en arbetsplats. Hon fick också åka hem några dagar till Sverige för att föreläsa om trakasserier för nästa bataljon innan de ersatte hennes egen. Tre år senare, efter en föreläsning för en blivande Afghanistan-bataljon, fick hon frågan om hon ville åka med dem. Svaret blev: JA!
Dessa föreläsningar har med tiden blivit hennes jobb, som nu med föreläsningen på Räddningstjänsten. Där utgår hon från erfarenheterna i sin bok med titeln "Var inte en sådan fitta".
Boken tog tio år att skriva och var klar ett halvår efter att #Metoo startade.
– Alla har ett medmänskligt ansvar att reagera och agera när man ser någon fara illa. Ingen går säker för mobbing, säger Emilia Åhfelt Dimitriadis.
RTÖG jobbar, enligt kommunikationsstrateg Sylvia Rydström, med att öppna ögonen för vad de borde se men inte kan. Det är lätt att fastna i vad hon kallar "Så här är det hos oss".
– Vi arbetar redan med utsatta människor. Då är det viktigt att tänka på språkbruket, andra människor kan ju inte "koden" för våra samtal. Därför är det bra för oss att ifrågasätta oss själva lite grann, fortsätter Rydström.
Emilia Åhfelt Dimitriadis föreläser för RTÖG under onsdagen och torsdagen.