I en ny granskning, där SVT har beställt statistik från SCB, har det tagits fram uppgifter över hur många grundskollärare som byter tjänst årligen.
Statistiken visar att andelen lärare som bytt tjänst under ett år har legat mellan 26 och 30 procent. Siffrorna avser perioden mellan 2014 och 2021.
Fjärdedelsbilden är ett genomsnitt på hur det ser ut över hela landet. I Östergötland ser det likadant ut. Finspångs kommun har störst andel tjänstbyten på 35 procent. Valdemarsvik lägst med 25 procent. I Linköping har siffran legat lite över snittet, med 27 procent tjänstbyten per år.
Granskningen visar också att lärarna stannar i max tre år på samma skola innan de byter tjänst.
Enligt Åsa Fahlén, ordförande på Lärarnas riksförbund, är det tre orsaker som leder till lärarflykten: dåliga arbetsmiljöer, låga löner och byten av rektorer.
Olivia Edinius är en grundskollärare på Ekkälleskolan i Linköping. Hon undervisar i matematik, svenska, engelska och naturorienterande ämnen. Där hon jobbar är siffrorna inte igenkännbara, men Olivia instämmer att arbetsmiljön är den viktigaste faktorn.
Känner du att statistiken stämmer överens med verkligheten i Linköping?
– Jag känner inte riktigt igen det på min skola, men jag har förstått att det kan vara olika på olika skolor. Vi har en väldigt bra arbetsmiljö, säger Olivia.
Att andelen lärarbyten i Linköping ligger på 27 procent kan bero på att det är en universitetsstad, menar läraren.
– Många nyexaminerade börjar sina första jobb här och sedan flyttar de hem. Många som jag har pluggat med har gjort det. Man börjar några år här, sedan flyttar man vidare. Det är risken med att vara en universitetsstad.
Olivia har inte bytt skola och har heller inga planer på att byta.
– Jag har hela min familj i Linköping så jag har ingen anledning att flytta.
Varför lämnar lärarna?
– Det ligger på individnivå, så det beror på vem man frågar, men jag tycker att arbetsmiljön är det viktigaste.
Ingen gynnas av ett tjänstbyte, men det är eleverna som drabbas mest säger Olivia Edinius.
– Som lärare är man oftast väldigt lojal. Man vill följa klassen från början till slut. Lärarbyten påverkar eleverna negativt – inte minst från vårdnadshavares perspektiv.
– Många elever undrar om jag ska vara kvar, för de har varit med om lärarbyte tidigare. Sedan måste man komma ihåg att eleverna byter också skola och detta påverkar arbetsmiljön.
Varför är det negativt att byta?
– Det handlar om trygghetskänslan. Det tar tid att bygga upp en relation till en lärare. En annan risk är dokumentationen för att man måste dokumentera väldigt noga om man ska lämna.
Lösningen är att jobba med arbetsmiljön, menar Olivia och hänvisar till tvålärarskapsmetoden som används på hennes skola.
– Fördelen är att man alltid är två i alla lektioner. Arbetsbördan blir inte lika ansträngd som när man är själv. Det är tyvärr ganska vanligt att man är ensam med en klass. Att vara två är lyxigt och bidrar till en bättre arbetsmiljö.
Att byta tjänst innebär att lärarens personnummer inte rapporteras in på samma skola nästkommande år. De som ingår i statistiken är lärare oavsett anställningsform och behörighet då granskningens fokus ligger på kontinuiteten, alltså att en lärare fortsätter jobba med elever under en längre period.