Redan förra våren fick ledningen inom räddningstjänsten östra Götaland (RTÖG) svidande kritik i en rapport om den psykosociala arbetsmiljön gjord av fackförbundet Kommunal. Enligt den känner många av de anställda sig illa behandlade av arbetsgivaren och uppger att de helt tappat förtroendet för ledningen.
Majoriteten av de före detta anställda som Corren har pratat med bekräftar kritiken.
Det finns visserligen de som har slutat som har varit helt nöjda med sin arbets-miljö. De är fem. Flertalet av dem jobbade administrativt. I övrigt är den bild som målas upp av arbetsgivaren inte vacker.
– Ledningen och Håkan Dahm (förbundsdirektören) körde bakom min rygg hela tiden. Plötsligt var jag utestängd. De ville bli av med mig och det lyckades de fantastiskt bra med, säger en tidigare anställd.
Lika många som de nöjda är också de som till sist inte stod ut längre. Som blev sjuka, utbrända och utfrysta. Som hellre övergav sitt yrke eller började pendla än att arbeta kvar för RTÖG.
– Jag gick hem från jobbet varje dag och var arg och irriterad. Det var inte roligt att arbeta, jag stångade pannan blodig, säger en annan person.
De som mer eller mindre drevs bort är alla överens om att problemet ligger hos arbetsgivaren. Samma arbetsgivare som enligt lag ska garantera att de anställda inte utsätts för ohälsa, varken psykisk eller fysisk. Men ord som ”toppstyrning”, ”härskartekniker” och ”förbrukat förtroende” är återkommande i samtalen.
– Vi fick höra riktigt otäcka uttalanden om varför vi inte passade. De sågade folk längs med knäna och hittade på skäl för att få som de ville, säger ytterligare en person.
Återkommande är också kritiken mot just förbundsdirektören Håkan Dahm. Inte mindre än tio av hans före detta anställda nämner hans oförmåga att leda organisationen. Flera påpekar att förbundsdirektören tycks ha tillitsproblem och ska ”peta i det mesta”. Någon nämner att han till och med åker på utryckningar ibland.
Att en person med så stark Norrköpingsprägel utsågs till chef över hela förbundet var ett misstag, menar många.
– Ingen personlig kritik mot Håkan, men organisationen mår inte bra av det, säger ännu en.
Ytterligare sex personer berättar att den dåliga arbetsmiljön indirekt fick dem att lämna arbetsplatsen.
– Jag säger som ungdomarna ”den suger”. Det är nästan som i ett öststatsland där man hotar folk. Personalpolitiken är under all kritik, säger en av dem.
De började helt enkelt se sig om efter andra jobb och tog chansen när den väl dök upp. Några till slutade för att de ville flytta, men instämmer till fullo i kritiken:
– Man blev mer och mer överkörd av ledningen, de lyssnade inte utan körde bara sitt race.
Vissa menar att det till och med har gått så långt att problemen har börjat gå ut över arbetet.
– En känsla av osäkerhet och otrygghet började sprida sig. Man kände sig inte som de proffs vi ska vara när vi kom fram till olycksplatsen. Surret och sorlet tog för mycket kraft så man blev ofokuserad helt enkelt, säger en annan.
Sju personer påpekar att det blev alldeles för många chefer efter sammanslagningen. Ändå, menar samma personer, är det ingen som tycks veta vad som gäller och få som verkar vilja ta ansvar.
– Jag visste knappt vem jag skulle prata med. Man glömmer sitt ursprung, att man ska släcka och rädda, för det var så många chefer som skulle springa med pärmar, säger en annan.
Mot bakgrund av de före detta anställdas berättelser framstår en händelse från 2012 som minst sagt märklig. De både kommunstyrelseordförandena Paul Lindvall (M) och Lars Stjernkvist (S) bjöd in de fackliga representanterna inom RTÖG till ett möte och bad om ursäkt för sitt dittills dåliga ägarinflytande. De talade om ”målbilder” och lovade att ”visa vägen”.
På frågan om de har hållit sitt löfte svarar Mathias Lagerman, klubbordförande Kommunal östra Götaland:
– Nej, vi har inte sett någon kommunpolitiker sedan dess. Snarare tvärtom.