– Sådärja! Nu börjar det se ut som något igen.
Det säger Hanna Gustafsson, projektledare för Stångåstadens återuppbyggnadsarbete, när vi träffar henne på Barnhemsgatan i Linköping. Hon står högst upp på de tjocka plywoodskivorna där det nya bjälklaget håller på att byggas. Alldeles intill platsen där branden troligtvis startade. Hon kikar på takstolarna som kom på plats för några dagar sedan.
– Det brukar gå rätt fort när man har fått upp takstolarna. Då kan man snart lägga taket och ta bort väderskyddet.
Branden blev förödande. Personalen på Stångåstadens huvudkontor i höghuset Tornet i Tornby, noterade hur lågorna såg ut att sträcka sig över domkyrkans spira.
– Det var ju oerhört dramatiskt i början, och det var lättande att vi snabbt fick veta att ingen blivit kvar där inne, säger Ulf Gustafsson, chef för Stångåstadens fastighetsförvaltning.
Räddningstjänsten hade valt strategin att låta vindsvåningen brinna ut, vilket ledde till kraftig värme.
– Jag var där cirka en timme efter branden främst för att bedöma skadorna. Dagarna efter började vi röja på vinden. Vi gick där och slängde saker som fortfarande glödde och vi såg till att inget skulle rasa ner på fotgängare nedanför, säger Hanna Gustafsson.
Och det blev ett mycket större arbete än de först trodde.
– Vi tyckte faktiskt inte att det såg så illa ut. En total evakuering under lång tid är inget vi gärna vill utsätta våra hyresgäster för, så vi drog lite på beslutet. Men det hade runnit släckvatten och regnvatten genom hela huset, och bakom tegelfasaden. Vi mätte fukt i 35 av 38 lägenheter, säger Ulf Gustafsson.
De dystra rapporterna kom efter varandra. Värmen på vinden hade gått hårt åt bjälklaget, det översta betongplanet.
– Det fanns risk för att bjälklaget skulle rasa i framtiden, vilket förstås skulle påverka hela byggnaden. Värmen hade torkat ut allt naturligt vatten i betongen. Då blir den porös, som pulver ungefär, och tappar sin hållfasthet, säger Hanna Gustafsson.
Stångåstaden fattade samtidigt beslut om en stamrenovering och tog in Teknikbyggarna som entreprenör. En stor del av tiden har de fått arbeta med projektering, alltså med att räkna ut vad som måste göras och hur det ska utföras för att återställa hållfastheten.
– Vi har rivit ut hela huset, utom bärande väggar. Det bar bara tegelfasaden kvar, och sedan bygger vi upp allt igen inifrån. Det är många detaljer. Huset är kilformat vilket gör att ingen takstol är lika stor, säger Magnus Karlsson, projektledare på Teknikbyggarna.
Huset är byggt 1973 och anpassas nu efter dagens standard med isolering och brandsäkerhet. Ett utrymme på bottenplan byggs om till lägenheter vilket ger fem små lägenheter och en trea. Annars består huset främst av ettor och tvåor. Bygget har fått flera hyresgäster att byta bostad helt.
– Bara 21 av de boende kommer att flytta tillbaka. Det är ungefär samma antal som brukar välja att flytta när vi gör en stamrenovering, säger Ulf Gustafsson.
När kan de flytta tillbaka?– Prognosen just nu är mars 2018, det hoppas vi att vi kan hålla, svarar Ulf Gustafsson.