âKom hit och titta pĂ„ vĂ„r trĂ€dgĂ„rd som min hustru sköter med varsam hand och stort intresseâ, skrev Lasse och sĂ„ klart nappade vi. Mitt emellan Ekholmen och BlĂ€stad bor de. Med skogen alldeles bakom tomten och med en egen kvĂ€llsplats i skogsbrynet.
â HĂ€r inne försvinner solen klockan sex pĂ„ kvĂ€llen. DĂ„ gĂ„r vi genom grinden och sĂ€tter oss i skogskanten, förklarar Lasse.
DÀr i kanten finns en del blommor som planterats, helt enkelt en förlÀngning av tomten. DÀr ute sitter ocksÄ ett av Lasses egenhÀndigt byggda insektshotell. En storlek mindre Àr det som sitter pÄ en trÀdstam inne pÄ tomten. Grönskan frodas rejÀlt. Gitte beklagar att hennes favoritpioner har vissnat men allt har ju sin tid. HÀr i tvÄ rum och tomt har de bott i 15 Är. Tidigare bodde de en bit hÀrifrÄn i en femrummare. Men nÀr barnen vuxit ut kÀndes det för stort.
â Och en av oss blir vĂ€l ensam sĂ„ smĂ„ningom och dĂ„ Ă€r det skönt att inte behöva flytta, sĂ€ger Lasse.
De har en lÄng gemensam historia som för Lasses del startade i Vikingstad 1935. Sex Är senare föddes Gitte, eller Brigitte som hon egentligen heter, i Tyskland. Ensam med bror och mamma hade hon en jobbig barndom och 1952 fick hon chansen att komma till en familj i Motala ett par mÄnader. Familjen hade en fotoaffÀr och det ledde till att Gitte sÄ smÄningom utbildade sig till fotolaborant hemma i Tyskland.
Hon saknade Sverige och familjen hon trivts sÄ bra hos. Efter ett besök dÀr bestÀmde hon sig för att flytta hit men det var minsann inte bara att stanna pÄ den tiden. Mamma ville ha hem sin dotter som inte var myndig. Men det kringgicks genom att Gitte fick en plats som barnflicka, dÄ behövdes inga sÀrskilda tillstÄnd! Fem barn fick hon ansvar för pÄ Borringe sÀteri vid FornÄsa.
â Inte ett svenskt ord kunde jag men efter Ă„tta mĂ„nader med barnen kunde jag en hel del, skrattar Gitte med lagom noterbar tysk brytning.
DÄ var det dags att börja jobba pÄ Linkopia! Tack vare sin utbildning fick hon löfte om jobb dÀr, bara hon lÀrde sig svenska först. Och nu kÀnde hon sig redo. Bostad var inte lika lÀtt men hon blev inneboende hos en dam pÄ Arbetaregatan i Tannefors. Men hon kÀnde sig ensam, ingen skola gav inga kompisar men pÄ sikt löste det sig sÄ klart. Och sÄ pÄ ett slÀktkalas (i Lasses slÀkt) trÀffades Gitte och Lasse. Lasses mormor fyllde Är och hon kÀnde Gitte litegrann och beslöt att bjuda hem henne.
â Bra, myser Lasse och stryker katten Sally över ryggen.
Sally Ă€r ett av de fyrbenta barnbarnen, katt hos dottern Sabine. DĂ€r finns ocksĂ„ vanliga tvĂ„benta barnbarn, Josefine och Albin. Sabine Ă€r mellanbarnet. Ăldst Ă€r Mattias som har döttrarna Miranda, Alma och Tuva. Yngst av de tre syskonen Ă€r Cristian son har dottern Lovise. NĂ€r Gitte och Lasse gifte sig flyttade de till Mjölby. Varför? Tja, i Linköping fanns inga lĂ€genheter alls. Och i Mjölby fanns bĂ„de bostad och arbete.
ââJag minns att jag sa âaldrig Mjölby och aldrig i ett höghusâ, sĂ€ger Gitte och gapskrattar.
För det var just sÄ det blev, en trivsam tillvaro i höghus i Mjölby! Men nÀr det tredje barnet var pÄ gÄng, 1974, flyttade de tillbaka till Linköping. Först till en lÀgenhet och sÄ smÄningom till femrummaren. Under 35 Är hade de ocksÄ en husvagn att bo i. Det blev mÄnga resor med den. NÀr barnen var smÄ Äkte de runt Sverige men sÄ smÄningom blev det ocksÄ resor runt i Europa.
Nu finns inte husvargen kvar, men en del resor blir det ÀndÄ. NÀrmast nÄgra dagar pÄ Polens kust. En viktig tradition som de hÄller i liv sedan mÄnga Är Àr julmarknadsresorna till Tyskland. Oftast bara tur och retur Göteborg Kiel men i Är har de bokat en lÀngre tur som ger hela tre julmarknader.
â Det Ă€r korven som drar. Tysk korv och olika tyska ostar vill jag ha, sĂ€ger Gitte som numera anser sig vara helt svensk.
Och visst var familjens Bohmans lilla trÀdgÄrd vÀrd ett besök! Med pioner och liljor, gurkor och inglasad altan. Med odlingar i pallkragar och en av kragarna med drivbÀnk pÄ. Rabatter med amerianska blÄbÀr, krukor med tomater, lila bönor (som blir gröna nÀr de kokas), jordgubbsplantor, grÀskompost och mÀngder av kryddor.
â Jag Ă€lskar kryddor och som vi har det nu sĂ„ fĂ„r vi fĂ€rska kryddor i maten varje dag, sĂ€ger Lasse och lĂ€gger ömt armen om sin hustru sedan mĂ„nga Ă„r.